Värdlandsstöd i praktiken

Under september genomförs Aurora 17, en nationell övning med mer än 19 000 män och kvinnor från alla delar av Försvarsmakten. Målet är att öka den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige. Därför deltar också ett flertal andra myndigheter, men även utländska militära förband, i övningen. Förmågan att ta emot och lämna stöd till de utländska förbanden, så kallat värdlandsstöd, är en viktig del i övningen.

Just nu genomförs rekognoseringar på ett antal platser där Försvarsmakten samverkar med ett flertal myndigheter och andra aktörer när det gäller värdlandsstödet vid de utländska förbandens ankomst till Sverige. Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Bengt Andersson, övningsledare för Aurora 17, besöker i närtid Göteborg och flera andra viktiga platser för övningens genomförande. Foto: Maddelena Lago/Försvarsmakten
Under Aurora 17 deltar bland annat förband från USA. Foto: Anton Thorstensson/Försvarsmakten
Peter Adolfsson ansvarar för planering och genomförande av värdlandsstödet i Göteborg med omnejd. Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten

– Regeringens inriktning för Sverige är tydlig – vi bygger säkerhet tillsammans med andra, förklarar generalmajor Bengt Andersson som är övningsledare för Aurora 17. Försvarsmakten har därför en viktig uppgift att öva och samarbeta med andra länder och organisationer, och att öka förutsättningarna för att ge och ta emot militärt stöd.

Aurora 17 är dock en nationell övning med svensk ledning. För att träna den svenska försvarsförmågan mot en större och kvalificerad motståndare, vilket övningsscenariot bygger på, kommer förband från andra länder att delta i övningen.
– Aurora 17 innebär också ett steg på vägen för att öka Sveriges förutsättningar att ta emot utländskt militärt stöd om det skulle behövas, och regeringen så beslutar, i en verklig kris- eller krigssituation, säger Bengt Andersson.

Värdlandsstöd – gemensamt intresse för många

Försvarsmakten, tillsammans med andra myndigheter och organisationer, ska utveckla förmågan till värdlandsstöd. Det handlar ytterst om att de utländska förbanden ska kunna verka och lösa sina uppgifter på svenskt territorium. Värdlandsstödet omfattar både militärt och civilt stöd och ställer krav på samhällets samlade resurser – nära samverkan mellan Försvarsmakten, ett fyrtiotal olika myndigheter och aktörer och de utländska förbanden är en grundförutsättning.
– Just nu ligger vårt fokus på att, i samverkan med andra myndigheter och markägare, rekognosera de platser där de utländska förbanden ankommer och beträder svensk mark, som till exempel hamnar, flygplatser och landgränser, förklarar överste Peter Adolfsson, chef för Göteborgs garnison och övningsledare för den del i Aurora 17 som omfattar värdlandsstödet. Vi rekognoserar också grupperings- och samlingsplatser och planerar transportrörelser. Alla inblandade måste vara helt på det klara med vilken roll och uppgift man har under olika moment av värdlandsstödet, vem som leder olika verksamheter och hur vi samverkar och kommunicerar med varandra.

Värdlandsstödets ”livscykel”

Arbetet med värdlandsstödet förändras lite över tiden. Det administrativa arbetet kan påbörjas flera år innan de utländska förbanden är på plats. Förberedelsearbetet är ofta av juridisk karaktär och gäller exempelvis tullfrågor, försäkringar, tillträde till och upprättande av skyddsobjekt och skattefrågor. Det mesta regleras i ett avtal om övningens genomförande som tecknas mellan Försvarsmakten och de deltagande länderna.
– I övningens direkta förberedelseskede innebär värdlandsstöd att ta emot anländande utländska förband, samla materiel och personal och stödja dessa att bli marschfärdiga för vidare transport ut i övningsområdet, förklarar Peter Adolfsson. När övningen väl sätter igång innebär det att ge praktiskt stöd med allt möjligt. Mat, vatten, drivmedel, skydd och bevakning, ledning och samband, sjukvård vid behov och stöd vid truppförflyttningar på det svenska vägnätet.
 
I avvecklingsskedetgäller det att bland annat skapa praktiska förutsättningar för återhämtning och materielvård innan förbanden slutligen lämnar Sverige.

Regeringsbeslut och avtal om övningens genomförande

Försvarmakten kan inte själv bestämma om ett land ska bjudas in för att delta i övningar i Sverige. För att ett utländskt förband ska kunna öva på svensk mark krävs först ett regeringsbeslut. Varje deltagande utländskt förband har också ett värdförband knutet till sig, det vill säga ett svenskt förband som följer det besökande förbandet under hela övningen. Under Aurora 17 kommer både de svenska och utländska förbanden att öva på militära övningsområden, men även på civil mark.
– Här är avtalet om övningens genomförande viktigt, berättar Peter Adolfsson. Det tar bland annat upp hur vi ska hantera ekonomiska ersättningar i olika situationer som kan uppstå under övningen. Grunden är att varje land som deltar står för sina egna kostnader.

Beredda för utländsk ankomst

Under Aurora 17 kommer förband från USA, Frankrike, Finland, Danmark, Norge och Estland att delta. Förbanden kommer till Sverige med såväl helikoptrar, flygplan och luftvärn som stridsvagnar och stridsfordon.  De kommer att anlända via flera orter i Sverige där bland annat Göteborg är ett viktigt nav på grund av sin infrastruktur. Allmänheten kommer framförallt att märka av både utländska och svenska förband då de transporteras till och från de huvudsakliga övningsområdena i Mälardalen och på Gotland.
– När det gäller just transporterna har vi mycket nära samverkan med både Polisen och Trafikverket för att det ska fungera så smidigt och säkert som möjligt för alla som vistas på vägnätet, säger Peter Adolfsson. Det planerings- och förberedelsearbete vi gör nu inom ramen för värdlandsstöd bäddar för att de gästande förbanden kan koncentrera sina resurser och sin kraft på själva övningen. På så sätt bidrar de till att våra svenska förband får en bra övning som höjer vår operativa förmåga i försvaret av Sverige!