Ödmjukhet är en förutsättning för att bli bättre

En fartygschef ansvarar för ett samhälle i miniatyr. Ombord finns en mängd olika funktioner, tekniska system och inte minst personal som ska fås att jobba effektivt ihop under svåra förhållanden. Chefen har sällan någon att fråga utan får ibland ta snabba beslut baserade på sitt eget omdöme. Därför är det viktigt att ta varje chans till utveckling. Att få ombord ett gäng experter som testar fartyget och kommer med såväl kritik som beröm kräver ödmjukhet och en vilja att bli bättre hos besättningen.

Kontrollgruppen, med blågula band, följer allt som sker ombord och vilka beslut som tas.
Kontrollgruppen, med blågula band, följer allt som sker ombord och vilka beslut som tas.
Kontrollgruppen, med blågula band, följer allt som sker ombord och vilka beslut som tas. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Luftförsvarsofficerarna på HMS Härnösand under en stridspaus.
Luftförsvarsofficerarna på HMS Härnösand under en stridspaus. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Allmålspjäsen öppnar eld mot ett bogserat luftmål.
Allmålspjäsen öppnar eld mot ett bogserat luftmål. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Systerfartyget HMS Nyköping backar ut, på väg mot övningsområdet.
Systerfartyget HMS Nyköping backar ut, på väg mot övningsområdet. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Efter förtöjning får fartygsledningen en första bedömning på hur dagen gått, vad som gått bra och vad man bör förbättra.
Efter förtöjning får fartygsledningen en första bedömning på hur dagen gått, vad som gått bra och vad man bör förbättra. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Idén med att experter utifrån kommer ombord och testar en besättning kommer delvis från brittiska marinen och deras Flag officers Sea Training. I svenska marinen är detta sedan många år en naturlig del i en besättnings utveckling. Gruppen som kommer ombord utsätter besättningen får spelade yttre och inre hot. Man ska använda sina vapensystem och sensorer på rätt sätt, släcka bränder och laga saker som gått sönder samt ge sjukvård till skadade kollegor.

Innehållet i det som spelas upp kan vara mer eller mindre känt för besättningen. I viss fall vet besättningen mycket lite om vad som väntar dem, däremot har man i förväg kommit överens om svårighetsgrad och vilka områden man särskilt vill ha testat. Denna dag kommer HMS Härnösands besättning bland annat att testas i luftförsvar, sjömålsrobotstrid, och inte minst hur man hanterar skador på fartyget. Att leda och organisera stridsledningsarbetet på en så komplex plattform som en korvett är svårt och är något som särskilt noga granskas.

− Före losskastning har vi ett slutligt möte med fartygsledningen, där vi får reda på eventuella begränsningar som finns ombord just den här dagen. Då kanske vi måste justera våra ursprungliga planer något, säger Clas Nilsson och Ola Sahlin som tillsammans planerat upplägget för dessa veckor.

Tredje sjöstridsflottiljen övar i Hanöbukten under mars 2017. Bilder från HMS Härnösand.
Att ta hand om skadade besättningskollegor på rätt sätt är något som ständigt övas. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Prestigelöst

Omedelbart efter förtöjning får fartygsledningen en kort sammanfattning över vad som gått bra, och vad som gått sämre. Här är ärlighet och uppriktighet avgörande. Berömmet och kritiken måste vara rak på sak och inte lindas in, det finns ingen plats för överdriven prestige.

− Det är alltid värdefullt att någon utifrån tittar på hur vi jobbar. På så sätt blir vi hela tiden bättre samtidigt som vi säkerställer att vi arbetar likadant i alla besättningar så att inte dialekter uppstår, avslutar John Theander som är fartygschef på HMS Härnösand.