![Inryck för GMU på Ing 2]()
Inryckning vid Ing 2 sommaren 2015.
Foto: Louise Sparr/Försvarsmakten
Försvarsmakten delar uppfattningen att intresse och motivation är centrala vid uttagningen av de som ska grundutbildas och att samtliga utbildas under samma förutsättningar och med samma villkor oavsett om de sökt frivilligt eller blivit uttagna med plikt.
Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell slår fast att dagens frivilliga militära personalförsörjning som beslutades 2010 har fungerat såtillvida att en hög andel av de som genomfört grundläggande militär utbildning valt ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. I de fall där anställda soldater och sjömän ersatt värnpliktiga har den också inneburit ökad kvalitet och tillgänglighet.
− Vi har på några år, i stor konkurrens etablerat Försvarsmakten som en arbetsgivare på arbetsmarknaden. Vad gäller heltidssoldater har vi i huvudsak rekryterat enligt plan och i den takt ekonomin tillåtit. Samtidigt har Försvarsmakten hela tiden upprätthållit efterfrågad beredskap och med hög kvalitet genomfört insatser både i Sverige och utomlands, säger Klas Eksell.
Försvarsmakten bejakar ett nytt personalförsörjningssystem där frivilligheten kombineras med plikt. Det skapar förutsättningar att anpassa krigsförbandens personalbehov vid förändringar i omvärldsläget.
− Det är nödvändigt att vi får på plats ett system för personalförsörjning som kan anpassas till behov och läge, men det finns ett antal förslag i utredningen som Försvarsmakten vill bereda ytterligare, säger Klas Eksell.
Utredningens förslag har i enlighet med regeringens direktiv, utgått från befintlig lagstiftning. Försvarsmakten anser att den begränsningen leder till utmaningar vad gäller tillgängligheten under grundberedskap.
− För att kunna öka vår operativa förmåga vid ett konfliktscenario i fred och i kris behöver vi ökade möjligheter att använda deltidssoldater och krigsplacerad personal.
Utredningen föreslår också att en ökad grundutbildningsvolym år 2020 ska finansieras genom ett anslagssparande från 2017. Det är ett förslag Försvarsmakten anser behöver beredas ytterligare.
− Det finns ingen möjlighet till det i den avvägda och ansträngda ekonomi som vi har redovisat för regeringen. Om vi ska öka utbildningsvolymen till 5 000 kvinnor och män år 2020 mot i dag planerade 4 000, behöver Försvarsmakten en förstärkning av anslaget med cirka 630 miljoner kronor för att hantera uppkomna merkostnader. I annat fall måste vi få uppdrag om att sänka kraven på tillgänglighet, säger Klas Eksell.