Ubåtsräddningsfarkost i luften

För någon vecka sedan avslutades marinövningen Swenex. Ett av övningsmomenten under denna var att flygtransportera ubåtsräddningsfarkosten, URF. Detta hade bara gjorts en gång tidigare, för 16 år sedan.

Den specialgjorda rampen gör ombordlastningen möjlig.
Den specialgjorda rampen gör ombordlastningen möjlig. Foto: Rebecka Signäs/Försvarsmakten
Efter övningen krävs lika stor noggrannhet för att lasta av ubåtsräddningsfarkosten.
Efter övningen krävs lika stor noggrannhet för att lasta av ubåtsräddningsfarkosten. Foto: Rebecka Signäs/Försvarsmakten
Tillbaka på HMS Belos efter en framgångsrik övning.
Tillbaka på HMS Belos efter en framgångsrik övning. Foto: Rebecka Signäs/Försvarsmakten

För att kunna upprätthålla förmågan till ubåtsräddningsberedskap övades  att flygtransportera den femtio ton tunga ubåtsräddningsfarkosten (URF).

Ubåtsräddningsfarkosten, som vanligtvis är placerad på HMS Belos, är en räddningsfarkost som har till uppgift att rädda ubåtsbesättningen ur en sjunken ubåt. Ubåtsräddningsfarkosten har möjlighet att sjösättas, vanligtvis från HMS Belos, för att därefter dyka och docka mot havererad ubåt där den har möjlighet att ta ombord en hel ubåtsbesättning.  Väl på HMS Belos ansluts ubåtsräddningsfarkosten direkt till tryckkammarsystemet ombord och behandling av ubåtsbesättningen kan påbörjas.

Sveriges ubåtsräddningssystem använder sig av en metod som kallas för Transfer Under Pressure, vilket innebär att ubåtsbesättningen kan hållas trycksatt under hela räddningsförfarandet i enlighet med eventuella tryckförändringar som uppkommit, därmed minskar risken för komplikationer såsom dykarsjuka.

Farkosten kan också transporteras med lastbil.
Farkosten kan också transporteras med lastbil. Foto: Jörgen Larsson/Försvarsmakten

Omfattande planering ligger bakom

Övningsmomentet startade i Karlskrona där ubåtsräddningsfarkosten lastades och transporterades på långtradare till Malmö airport Sturup.

På Sturup lastades både ubåtsräddningsfarkosten och långtradaren på ett flygplan av typen Antonov 124 (An-124) som är ett av världens största transportflygplan.

An-124 är ett jetdrivet, fyrmotorigt flygplan som vid större transporter har möjlighet att öppna flygplanets nos och därigenom lasta exempelvis den svenska ubåtsräddningsfarkosten. I samband med lastningen genomfördes även en kontroll av den ramp som byggts för att kunna lasta ubåtsräddningsfarkosten ombord på denna typ av flygplan. Antonov 124 transporterade ubåtsräddningsfarkosten, långtradare samt personal från Sturup till Skavsta flygplats där ubåtsräddningsfarkosten lastades av för vidare transport till HMS Belos.

- En av anledningarna till att detta moment är viktigt att genomföra är för att få möjligheten att visa för omvärlden samt för Sveriges internationella samarbeten att detta är möjligt. Att vi genomfört detta moment ökar förtroendet för det Svenska ubåtsräddningssystemet. Vidare är det viktigt att upprätthålla kompetensen för vår egen personal, säger Peter Wrahme, som är en av ubåtsräddningsfarkostens tekniska chefer.

Internationellt samarbete

De allra flesta länder som har ubåtar har även ubåtsräddning i någon form, oftast genom avtal med andra länder eller organisationer, exempelvis Nato med Nato Submarine Rescue System (NSRS) eller Sverige med ubåtsräddningsfarkosten.

Det Svenska ubåtsräddningssystemet kan genomföra ubåtsräddning utan att vara knuten till HMS Belos. Den är således konstruerad för att kunna transporteras genom bogsering, via långtradare, flyg och naturligtvis även via HMS Belos. Allt  för att snabbt kunna sättas in vid en ubåtsräddning var som helst i världen.