Det är en grundläggande slutsats i den rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen. Rapporten, som är den första delen i Försvarsmaktens långsiktiga perspektivstudie, sammanfattar Försvarsmaktens omvärldsanalys fram till 2035. Den utgör underlag dels för kommande försvarsbeslut, dels för Försvarsmaktens strategiska inriktning.
− Vi konstaterar att hot och risker fram mot 2025-2035, blir mer mångfacetterade och mer komplicerade att både identifiera och hantera. Därför behövs långsiktiga beslut om förändringar av Försvarsmaktens förmågor för att riskerna ska kunna hanteras efter 2025, säger chefen för Högkvarterets inriktningsavdelning, konteramiral Jonas Haggren.
Flera faktorer bakom ett framtida försämrat säkerhetsläge
− Med utgångspunkt i de globala trender vi ser, betonar vi flera samverkande faktorer som kommer att ligga till grund för Försvarsmaktens fortsatta arbete och dialog med regeringen, säger Jonas Haggren.
Försvarsmaktens perspektivstudie beskriver framför allt fyra centrala förhållanden vilka tillsammans belyser behovet av att utveckla Försvarsmakten:
- Ryssland planerar att fortsätta öka sin militära förmåga i perioden efter 2020. Samtidigt kommer, med nuvarande svenska försvarspolitiska och ekonomiska ambitionsnivå, Försvarmaktens förmåga att nedgå i samma period.
- Den militära operationsmiljön i Östersjöområdet bedöms i perioden 2025-2035 förändras när det gäller ett angrepps syfte, omfattning och karaktär.
- Sverige blir oundvikligen påverkat om en väpnad konflikt i Östersjöområdet bryter ut.
- Hybridkrigföring riktar sig mot hela samhället samtidigt som samhällets sårbarhet ökar.
− Totalförsvaret i sin helhet, inte bara Försvarsmakten, måste i framtiden förhålla sig till både reguljär- och hybridkrigföring i Sveriges närområde. En viktig del i tröskeleffekten är samhällets samlade förmåga att motstå olika typer av påverkan i såväl gråzon som vid väpnat angrepp, säger Jonas Haggren.
Försvarsmakten fortsätter nu arbetet för att under 2018 återkomma till regeringen med förslag på framtida försvarsmaktskoncept.
− Kommande års arbete blir därför viktigt för att möjliggöra långsiktig planering samtidigt som vi fortsätter arbetet med att stärka vår förmåga i här och nu. Vi har identifierat ett antal prioriterade fokusområden som vi kommer att titta närmare på. Det handlar bland annat om anpassningsförmåga och flexibilitet, hög tillgänglighet och operativ rörlighet samt asymmetri och indirekta metoder, säger Jonas Haggren.