New York City är en smältdegel av jordens folk, men tydligast kanske det märks runt 45:e gatan på östra Manhattan. Här ligger FN:s högkvarter och här har de flesta av de 194 medlemsländerna sina delegationskontor. På One Dag Hammarskjöld Plaza, på 46:e våningen finns Sveriges representation i FN. Peter Öberg har ett kontor med en sådan där utsikt som man bara kan ha 150 meter upp i en skyskrapa på Manhattan.
– Jag är utsänd av Försvarsdepartementet, dels för att kunna stödja den svenska delegationen med rena faktafrågor som vad en bunkerbomb egentligen är, dels för att arbeta med större militära skeenden såsom utveckling av FNs fredsbevarande insatser och FNs styrning av dessa. Ett särskilt ansvar finns för den svenska insatsen i Minusma, där vi tillsammans med FNs militära stab hanterar frågor om rotationer och liknande. Vid de mötena, där alla truppbidragande länder i Minusma ingår är jag Sveriges representant, säger Peter.
För det är något som lätt glöms bort - FN:s fredsbevarande insatser: I dagsläget har 16 av 18 FN-insatser militär trupp med en årlig budget på 8,7 miljarder dollar, mer än 80 miljarder kronor.
– Bara insatsen i Mali har en budget på 850 miljoner dollar per år, säger Peter.
Ungefär åtta miljarder kronor, alltså.
MYCKET MED MALI
En liten bit bort ligger FN-skrapan. För Peter och hans kollega Ann-Charlotte Lyman, som tjänstgör som assisterande militärrådgivare är det en promenad de gör ibland flera gånger per dag - mellan olika sammanträden, briefingar, mottagningar, dragningar och andra möten.
Ann-Charlotte Lyman och Peter Öberg, militärrådgivare vid den svenska FN-delegationen.
Foto: Försvarsmakten
– Ganska ofta brukar jag stämma träff med den jag vill prata med i cafeterian. Då träffar man nästan alltid någon annan som man behöver byta några ord med, säger Ann-Charlotte.
Hon är kapten, började jobba här i mitten av september och lägger precis som Peter mycket av sin arbetstid på Minusma-insatsen. Till exempel hanteras alla besökstillstånd från Försvarsmakten och andra myndigheter som vill besöka Camp Nobel i Timbuktu här i New York.
– Sedan handlar det också mycket om att representera Sverige på mötena. Ofta handlar det om att lyssna och ta anteckningar, ibland om att framföra officiella talepunkter.
LÅNGA ARBETSDAGAR
Ett sådant möte sker varje torsdag klockan 12.00. Då är det lägesföredragning för alla de olika länder där FN har insatser, i ett rum med skylten “United Nations Operations and Crisis Centre”. I rask takt meddelas att säkerhetsläget i Demokratiska republiken Kongo försämrats, att våldet mot Minusca-insatsen i Centralafrikanska republiken fortsätter, att de första fredsbevarande styrkorna i Undof återvänt till Golanhöjderna och att kolerafallen ökar på Haiti, där också politiskt våld inträffat.
En kvart senaste skyndar Ann-Charlotte vidare, först för att köpa en lunchbagel. Under eftermiddagen väntar fler möten att närvara vid, promemorior att läsa och mycket annat. Peter har åkt på tjänsteresa till mellanöstern. Snart kommer Försvarsmaktens duo i FN förstärkas med överstelöjtnant Carl-Magnus Svensson, som tidigare var kontingentchef för Mali 01.
– Dagarna här är både långa och spretiga, men jobbet är jätteroligt. Och det är intressant att se hur arbetet här i FN fungerar. Här handlar det om diplomati hela tiden, konsten att kunna säga rätt saker på rätt sätt, säger Ann-Charlotte Lyman.
Artikeln har tidigare publicerats i Försvarets forum nummer 6, 2016
När Sverige på nyårsdagen tar plats i FN:s säkerhetsråd, är det tredje gången vi sitter i FN:s högsta beslutande organ. Utrikesminister Margot Wallström har slagit fast att “Sveriges agerande i säkerhetsrådet ska genomsyras av våra värderingar och principer: folkrätten, de mänskliga rättigheterna, den feministiska utrikespolitiken och ett humanitärt perspektiv blir utgångspunkter för allt vårt arbete.” Sverige inleder också sin tvååriga sejour i säkerhetsrådet som dess ordförandeland, i nära samarbete med den nya generalsekreteraren Antonio Guterres.
Men trots att Sverige håller i rådets ordförandeklubba, ligger rådets reella makt hos dess fem permanenta medlemmar: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. De har nämligen vetorätt, det vill säga möjligheten att stoppa alla bindande beslut.
Övriga nya medlemmar i säkerhetsrådet är Bolivia, Etiopien, Italien och Kazakstan. Sedan tidigare sitter Egypten, Japan, Senegal, Ukraina och Uruguay i rådet. Varje icke-permanent medlem väljs på två år och platserna fördelas mellan olika geografiska regioner.