Utan regelverk blir kriget om möjligt ännu grymmare

Krig är svårt. Det är komplext och det är påfrestande. Vad man får och inte får göra kan tyckas solklart när man läser regler och lagar, men kan vara desto svårare att hantera när man ställs inför en situation i det verkliga livet. Folkrätten utgör grunden för militär verksamhet och styr hur man får agera i skarpa situationer. Men det är inte lätt när verkligheten gör sig gällande.

Deltagare vid mötet sitter vid datorer och tränas med hjälp av simulering.
Deltagarna vid Försvarsmaktens årliga folkrättsmöte fick en inblick i hur man kan använda simulatorer för att träna sig på att hantera folkrättens innebörd för striden. Foto: Caroline Segerdahl/Försvarsmakten
Chefsjusrist Carin Bratt står framför mötesdeltagarna i lektionssal.
Chefsjurist Carin Bratt hälsade deltagarna välkomna till mötet och såg fram emot givande dagar. Foto: Caroline Segerdahl/Försvarsmakten
Gruppfoto framför skolhuset i Skövde.
Deltagarna samlade utanför Markstridsskolan i Skövde. Foto: Caroline Segerdahl/Försvarsmakten

Att fatta snabba beslut under extrema situationer kräver en hel del. Man måste vara påläst, övad, tränad och utbildad. Folkrätten är ett område som är oerhört viktigt, och oerhört svårt, och som alltid måste finnas med.

— Folkrätt ingår i alla utbildningssteg, från grundläggande soldatutbildning till högsta nivå inom Försvarsmakten, säger Jan Mathiesen som arbetar som lärare i Folkrätt vid Markstridsskolan. Det är grunden till det som vi Försvarsmakten gör och är därför något som alla ska ha en kännedom om och kunna applicera i sitt arbete som officer eller soldat.

Folkrätt – vad är det?

Folkrätten reglerar förhållandet mellan olika stater och innefattar bland annat det som kallas för krigets lagar. Den talar om vad man får och inte får göra i krig och ska alltid tas med när man fattar beslut.

— När vi i Försvarsmakten pratar om folkrätt så menar vi nästan alltid det vi kallar för krigets lagar. Men folkrätten är ju mycket mer än så, det kan handla om havsrätt, rätten att bedriva handel mellan stater och många andra områden. Men för vår del så är det krigets lagar som står i fokus om som faktiskt utgör grunden för det vi gör och utbildas för, nämligen väpnad strid, säger Jan. Utan ett regelverk så skulle förmodligen kriget, som är hemskt redan från början, bli oerhört grymt och drabba betydligt fler än det redan gör, vilket vore fullständigt förödande för soldater och officerare såväl som för civilbefolkningen. Därför är ett regelverk helt nödvändigt och det är också vår skyldighet att leva upp till det regelverk som finns.

 

Från teori till praktik

Försvarsmaktens årliga folkrättsmöte samlar företrädare från förbanden och Högkvarteret för att diskutera och dela erfarenheter inom det här området. Att årets möte genomfördes vid Markstridsskolan innebar en möjlighet att använda de simulatoranläggningar som skolan ansvarar för och driver, för att på riktigt få uppleva hur det är att tillämpa folkrätt i pressade och stressade situationer.

— Vi har valt att låta deltagarna få prova att vara mitt i händelsernas centrum och använda det som utgångspunkt för våra diskussioner, berättar Jan. Att få uppleva den komplexitet som en soldat måste agera i och en känsla för hur snabbt det många gånger måste gå när man fattar beslut ger oss en möjlighet att vara bättre företrädare för den här funktionen och att vara bättre rådgivare till våra chefer och kollegor inom det här området.

Till mötet är alla krigsplacerade stabsjurister (folkrättsliga rådgivare) kallade och alla så kallade folkrättsföreträdare inbjuds. Plats för mötet varierar år från år och i var det alltså Markstridsskolan tur att, ihop med juridiska avdelningen vid Högkvarteret, vara värd för mötet.

— Min uppfattning är att deltagarna var väldigt nöjda med dagarna i Skövde och vi fick ett antal uppslag på övningar som man faktiskt kan träna i simulatormiljö innan man prövas på tillämpade övningar, avslutar Jan.