Här arbetar dygnet runt de som ingår i den delen av försvarsmaktens insatsstab som har full kontroll på flyg och luftvärn, det som ingår i luftstridskrafterna.
Flygtaktisk chef är brigadgeneralen Gabor Nagy. En stridspilot med en gedigen erfarenhet av verkligheten i ett flygförband. Hans uppgifter kommer från insatschefen i Försvarsmakten som i sin tur har tolkat Överbefälhavarens beslut och inriktning i stort. Krånglig? Ja, kanske det, men det hänger ihop hela vägen från det uppdrag Försvarmakten har från det svenska folket genom riksdagen och regeringen.
Så här hänger det ihop
Riksdagen beslutade 2015 om ett nytt försvarsbeslut. Därefter har regeringen preciserat uppdraget till Försvarsmakten i det som kallas -Förordning med instruktion för Försvarsmakten.
Övergripande anger regeringen bland annat att Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar som ytterst kan möta ett väpnat angrepp. Grunden för Försvarsmaktens verksamhet ska vara förmågan till väpnad strid.
Försvarsmakten ska försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Försvarsmakten ska upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet. Myndigheten ska dessutom kunna värna Sveriges suveräna rättigheter och svenska intressen samt kunna förebygga och hantera konflikter och krig såväl nationellt som internationellt. Försvarsmakten ska kunna utföra dessa uppgifter självständigt eller i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer.
Överbefälhavaren
Högste militära chefen för Försvarmakten är överbefälhavaren, general Micael Bydén. ÖB har i sin tur tolkat uppdraget från regeringen och anvisat alla staber och förband inom Försvarsmakten sitt beslut som innebär att den totala svenska försvarsförmågan måste stärkas och utvecklas.
Krigsförbandens operativa förmåga ska ökas för att kunna verka avhållande emot och möta hot och angrepp i alla former. Dimensionerande för våra krigsförband ska vara att möta ett väpnat angrepp från en kvalificerad motståndare.
Försvarsmaktens har en verksamhetsidé som sammanfattar allt det där på följande sätt.
- Vi försvarar Sverige och landets intressen, vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer.
Flygvapnets inriktning
Chefen för Flygvapnet har sedan i sin tur formulerat sin inriktning till alla sina förband.
Flygvapnet ska borga för en tröskeleffekt i syfte att verka stabiliserande och konfliktavhållande i vårt närområde genom att kontinuerligt visa upp en trovärdig militär förmåga tillsammans med övriga Försvarsmakten och andra aktörer. Trovärdigheten kräver att Flygvapnet förfogar över en verklig förmåga – vilket i sin tur bygger på tillgänglighet till relevant materiel samt kompetent och motiverad personal.
Som en del av denna inriktning fick flygvapnet en ny organisation 2016. Det innebär att alla flottiljer nu är krigsförband. Respektive flottiljchef är chef både i fred och i krig för samma förband. Så var det inte riktigt innan. Nu är det tydligt.
Det gör att när vi nu i texten återgår till den flygtaktiska chefen och hans uppgift att leda krigsförbanden kanske det blir lite lättare att förstå sammanhanget.
Flygtaktisk ledning
Flygtaktisk chef Gabor Nagy genomför tillsammans med den flygtaktiska staben det vi kallar för flygoperativ insatsledning. Han förfogar då över ett antal flygresurser om innehåller flygplan, ledningsförband med tillhörande personal ute på flottiljerna. Flygtaktisk stab, FTS kan då direkt ge order om insats till dessa. På flottiljerna finns ytterligare främst markbaserade förband som behövs för att flygplan skall kunna verka i sina uppdrag. De förbanden leder FTS genom det vi kallar förbandsledning. Då får flottiljcheferna uppgifter som de sedan omsätter inom sin egen flottilj.
Allt det här pågår dagligen året runt.
- Så väl jag, min stab och underlydande krigsförbandschefer har sett en mycket positiv förändring i vår nya organisation där vi upplever att ordervägarna är kortare och vi på ett bättre sätt kan hantera snabba dynamiska förlopp. Dessutom gör vi likadant i den dagliga verksamheten som vi skulle göra i ett kris eller krigsscenario och på detta vis får vi faktiskt träning varje dag, säger Flygtaktisk chef Gabor Nagy.
Flygvapenövning 16
Nu har vi genomfört den årliga Flygvapenövningen då vi övar med ett spel som innebär att vi angripna av en motståndare och det är krig. Då är alla förband med och övar intensivt under fyra dygn från fredagen den 2 september till tisdag den 6 september i södra Sverige.
Flygvapenövningen bygger på ett spelunderlag som skall vara så verkligt som möjligt.
En övningsledning som sitter i en annan del av byggnaden på Lidingövägen 24 i Stockholm spelar in olika moment till den flygtaktiska staben. Läget hanteras av den flygtaktiska staben och beslut om vilka insatser som skall genomföras mot den spelade situationen ges till krigsförbanden ute på flygbaserna som ingår i övningen.
För att det skall bli riktigt verklighetstroget så har vi en så kallad B-styrka. Det är i år både svenska och finska flygplan som står på Visby flygbas på Gotland. B-styrkan spelar då anfallare vilket innebär att om FTS har gett rätt order om insats till de svenska flygförbanden så kommer man att mötas uppe i luften i det anvisade flygövningsområde som finns för övningen. Där genomförs då stridsmoment fast utan riktiga vapen. Övningsledning kan ändå tala om för de stridande flygplanen vem som lyckades eller misslyckades.
- Jag upplever att vi har haft mycket god kontroll på läget genom en numera väl sammansvetsad stab inom FTS, vilket borgar för att vi med kort framförhållning kan kalla in personal och förstärka ledningen på FTS vid ett uppkommet behov. De system vi förfogat över i övningen har fungerat väl och står sig mycket väl i en internationell jämförelse, i många fall är jag övertygad om att vissa system sammantaget är bland de absolut främsta, säger Gabor Nagy.
Övningsledaren, överste Anders Persson tillsammans med ett stort antal medarbetare runt i landet, har försökt att ge de övade förbanden en så bra förutsättning som möjligt att kunna öva sina viktiga uppgifter både i luften och på marken.
- Jag är riktigt stolt över såväl de övade som över oss inom övningsledningen. Flygvapnet levererar effekt på efterfrågat sätt, vilket vi tillsammans har lyckats med under övningen, säger Anders Persson.
Intresset från allmänheten och inte minst media har varit mycket stort. Det märks mer tydligt i år att allmänheten förstår vad riksdag och regering har för krav på Försvarsmakten.
När flygvapnet övar så är det ofrånkomligt att vi bullrar med våra flygplan. Ett tecken bland flera är att under årets övning har det i princip inte kommit in några allvarliga klagomål om buller eller annan upplevd störande verksamhet från det jättestora område i södra Sverige som vi övat i.
Tittar man på responsen vi fått genom sociala media så är det övervägande positiva uttryck om att vi övar luftstridskrafterna.
En mycket omfattande medieåtergivning har speglat årets övning och har bidragit till att allmänheten erbjudits en möjlighet att se vad vi har övat.
Försvarsmaktövningen AURORA 17
Om ett år kommer vi att genomföra en ännu större övning då hela Försvarsmakten skall öva. Den heter Försvarsmaktövning AURORA 17.
Årets flygvapenövning har inneburit att luftstridskrafterna och flygvapnets krigsförband nu är ännu bättre förberedda att ingå i nästa års stora övning.