Ny verklighet kräver nya avtal

I flera år har fackliga förhandlingar pågått om förändringar i kollektivavtal, utan att nå framgång. Under tiden har omvärldsläget försämrats och kraven på svensk försvarsförmåga har ökat.
− Försvarsmakten har i dag sagt upp två kollektivavtal för att komma vidare i förhandlingarna. Vi måste ha avtal som bidrar till tillgänglighet och ökad militär förmåga. Något annat duger inte nu, säger kommunikationsdirektör Marcela Sylvander.

Operativa reserven patrullerar längs med ringmuren i Visby.
Operativa reserven patrullerar längs med ringmuren i Visby.
Försvarsmakten vill betala mer vid nationella insatser och stöd till samhället. Bilden visar operativa reserven under en beredskapskontroll på Gotland. Foto: Josef Björnetun/Försvarsmakten

Försvarsmakten bygger ett starkare försvar vilket kräver förändringar inom flera områden, bland annat kollektivavtalen. Överbefälhavaren vill se resultat och har därför fattat beslutet att två kollektivavtal ska sägas upp och upphöra att gälla från årsskiftet.
– Vi vill betala högre ersättningar till våra medarbetare när de deltar i nationella insatser och ger stöd till samhället. I dag får våra medarbetare lägre ersättning vid insatser än vad de får då de deltar vid övningar, och vid insatser får de ingen kompensationsledighet alls för återhämtning. Det vill vi ändra på, säger Marcela Sylvander.

Krigsförbandens tillgänglighet ska öka

Ett starkt försvar kräver utbildade, övade och inte minst, tillgängliga medarbetare.

Försvarsmakten behöver därför också få ned den totala volymen kompensationsledigheter över året för att nå ökad tillgänglighet hos krigsförbanden.

– Många och längre sammanhängande ledigheter begränsar i dag möjligheterna att samöva, upprätthålla beredskap och genomföra insatser. Därför behöver vi, samtidigt som vi vill införa kompensationsledighet för insatser, även se över dagens konstruktion för kompensationsledighet efter övningar.

Uppdrag över hela Sveriges yta

Uppsägningen av avtalen säkerställer att Försvarsmakten kan lösa uppgifter över hela landet, även på de platser där vi själva behöver stå för vårt boende.
– Det kan tyckas självklart med tanke på karaktären på våra militära uppdrag, att det är verksamhetens behov som styr vilket boende som kan användas. Men så är det inte i våra nu gällande avtal. Även efter att nuvarande avtal slutat gälla är vår inriktning att medarbetare på tjänsteresor i normalfallet ska erbjudas hotellstandard när det är möjligt. Men inte i alla situationer.

Uppsägningen innebär också att skattekompensationer för fria måltider och vid tjänsteresor som Försvarsmakten anser inte är försvarbara, upphör att gälla.

Förhandlingarna fortsätter

Marcela Sylvander förklarar att när det gäller de förändringar som Försvarsmakten vill göra kring insatser och övningar, måste parterna komma överens. Det är därför angeläget att förhandlingarna fortsätter och kommer i mål.

De fackliga organisationerna lämnade före sommaren sina svar på Försvarsmaktens bud.
− Deras yrkande skulle öka kostnaderna och minska tillgängligheten väsentligt. Det är inte aktuellt i ett läge där varje krona i Försvarsmaktens budget vägs på guldvåg. Det finns inga nya pengar och de resurser vi har måste användas på ett klokt sätt. Till skillnad mot de fackliga organisationerna måste Försvarsmakten ta ett helhetsansvar för verksamheten, säger Marcela Sylvander.

Försvarsmakten har ingen annan målsättning än att ha nya avtal på plats så snart som möjligt och hoppas på konstruktiva förhandlingar framöver. Om parterna däremot inte nått gemensamma överenskommelser innan årsskiftet träder centrala avtal in i form av villkorsavtalen, som är tecknade mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna.

Läs artikeln "Vi försvarar Sverige – även utanför kontorstid"