En Gripen-pilot i Almedalen

Daniel Jannerstad är pilot och ställföreträdande divisionschef på F 21. I dag är han i Almedalen för att berätta vad en Gripen-pilot kan möta under ett flygpass med den så kallade incidentroten.

Piloterna i incidentberedskapen sitter alltid beredda med delar av utrustningen påtagen för att kunna komma i väg så snabbt som möjligt när larmet går.

− När vi får ett larm är det fortast möjligt till flygplanet som gäller. Vi vet inte vad vi ska ut på. Väl i luften är det flygstridsledaren som berättar vart vi ska och vad vi ska göra. Det kan vara ensamt. Det är en anspänning och ibland en viss nervositet, man vet ju inte vilken uppgift man ska lösa, berättar Daniel Jannerstad.

Med anledning av det förändrade säkerhetsläget har flygvapnet ökat sin incidentberedskap men samarbetar även i större utsträckning med andra nationer exempelvis i övningar. Och man märker att aktiviteten i och ovanför Östersjön har ökat markant.
− Vi ser fler övningar, större övningar. Vi ser nya typer av flygplan och fartyg. Vi ser även nygamla flygplan och fartyg som inte setts på ett tag dyka upp på nytt i och över Östersjön, säger flygvapenchefen Mats Helgesson.

En av de vanligaste uppgifterna för flygvapnets incidentberedskap gäller inhämtning av information. Ofta handlar det om att piloterna ska fotogagrafera flyg eller fartyg ute på Östersjön.

En rote SU 24 fotograferad utanför Öland 2015. Foto: Försvarsmakten

−  För att få en bra bild måste vi flyga ganska nära, 50-100 meter, berättar Daniel Jannerstad som också påpekar att man inte tummar på säkerheten och Mats Helgesson fyller i:
−  Vi verkar väldigt professionellt och är måna om att inte skapa onödig oro eller provokation.

Det kan hända, även om det är ovanligt, att andra nationers flyg släpper facklor för hindra att de svenska planen kommer för nära. Facklorna sprids uppåt, åt sidan och bakom planen.

−  Det är ett sätt att störa det vi gör. Det är ganska otäckt, säger Daniel Jannerstad.

Se hela seminariet här (extern länk).