Gotland i fokus för blivande förvaltare

För första gången har en högre specialistofficersutbildning (HSOU) genomförts sedan flerbefälssystemet infördes i Försvarsmakten för närmare tio år sedan. Försvaret av Gotland är i fokus när Militärhögskolan i Halmstad genomför den avslutande syntesfältövningen för tio blivande förvaltare från olika försvarsgrenar.

HSOU 15-16 genomför syntesfältövning på Gotland.
HSOU 15-16 genomför syntesfältövning på Gotland.
Armétaktisk chef, Stefan Andersson, får en terrängorientering av HSOU-eleverna i utkanten av Visby. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
HSOU 15-16, högre specialistofficersutbildning genomför syntesfältövning på Gotland.
Fanjunkare Jan Fredriksson resonerar kring möjligheter och begränsningar med Visby hamn. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
HSOU 15-16, högre specialistofficersutbildning, genomför syntesfältövning på Gotland.
Genomgång av en angripares styrkor och svagheter vid landstigning. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
HSOU 15-16, högre specialistofficersutbildning, genomför syntesfältövning på Gotland.
Fanjunkare John Andersson funderar över uppgiften att slå fientlig luftlandsättning på Gotland. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
HSOU 15-16, högre specialistofficersutbildning, genomför syntesfältövning på Gotland.
Fanjunkare Mikael Lundsten resonerar kring utgångsgruppering för egna styrkor vid fientlig luftlandsättning. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

– En fältövning där man lär sig taktiska principer kan man bedriva var som helst egentligen, men det känns väldigt intressant och aktuellt att göra det på Gotland just nu, konstaterar den blivande förvaltaren Jan Fredriksson från Markstridsskolan.

Rakt på sak med armétaktisk chef

Han får medhåll av Försvarsmaktens armétaktiske chef, brigadgeneral Stefan Andersson, som är på plats på Gotland för att direkt diskutera med de blivande förvaltarna angående de utmaningar och möjligheter som ”ön” erbjuder både en angripare och försvarare:
– Det är bra att MHS H förlagt fältövningen till ön som är ett strategiskt viktigt område. Specialistofficerarna lär känna regionen på plats och bygger upp en kunskap som de sen tar med sig vidare ut i Försvarsmakten.

Diskussionen och reflektionen med armétaktisk chef omfattar allt från politisk vilja och beslutsförmåga, tröskeleffekt, hybridkrigföring, samverkan med det civila samhället till grundoperationsplaner och ledningsförmåga.
– För mig är det både lärorikt och roligt att få ta del av det nya utbildningskonceptet med HSOU, berättar Stefan Andersson. Det här är medarbetare med lång yrkeserfarenhet som tänker själva, ställer initierade frågor och gör egna analyser. De gör ett väldigt gott intryck på mig!

Delar blir en helhet

Det är nu alla nyförvärvade kunskaper ska vävas ihop till en helhet, från strategisk ner till taktisk och stridsteknisk nivå, dessutom under olika konfliktnivåer, från höjd beredskap till krig. De blivande förvaltarna genomför bedömanden och diskuterar stridsplaner, åker runt på ön och rekognoserar hamnar och möjliga landstignings- och luftlandsättningsplatser väl medvetna om att en angripare kan överraska genom att göra det oväntade. Det gäller att ha förmåga att återta initiativ med kreativitet och små medel.
– Det känns bra att vara på plats och lära i den skarpa terrängen, få tänka till på högaktuella frågeställningar, konstaterar Mikael Lundsten från Norrbottens regemente I 19. Försvarsmakten har övat förr på Gotland och nu är vi med och återtar viktig förmåga.

Att lyfta blicken tillsammans

Att försvara en ö innebär naturligt en gemensam planering där både luft-, sjö- och markoperationer måste samordnas för att lösa uppgiften.
– Det bästa med hela utbildningen är att lyfta blicken ur den egna ”funktionsbubblan”, i mitt fall logistik, ta del av de andras kompetenser och få förståelse för helheten, berättar Mikael Lundsten. Jag förstår betydligt bättre vad en högre specialistofficer ska göra, hur jag som förvaltare med min expertkompetens kan bidra i stabens arbete på taktisk nivå och högre chefs beslutsprocess.