Miljöhänsyn, respekt och goda relationer

- en förutsättning för övningar på civil mark

Thomas Blom bromsar in sin vita pickup vid en bro, kliver ut och beger sig till fots längs bron för att registrera en kraftig skada på broräcket. Efter elva år som miljöhandläggare vid Norrbottens regemente, med otaliga övningar i bagaget konstaterar han snabbt vad som skett på platsen.
– Det här har ett stridsfordon gjort när det svängt. Broräcket har fastnat i bandet och slitits sönder. Sånt som händer.

"Vi måste visa respekt för markägarna och visa att vi jobbar professionellt och seriöst när det gäller de här frågorna - att vi gör rätt för oss. Sen är det alltid bättre att vara på förhand och berätta om skadorna för markägaren än att denne själv upptäcker det och blir irriterad" säger miljöhandläggaren Annelie Strand. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
En fastkörd norsk stridsvagn intill E 6:an. Ett tydligt exempel på hur markskador kan uppkomma. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Miljöhandläggaren Thomas Blom visar de avlysta områdena på kartan Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Ett sönderkört broräcke markeras och registreras Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten
Förutom att registreras i kart-appen sker utmärkningen av skadorna även på en stor karta i arbetsgruppens rum Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
I övningsområdet finns ett flertal områden som är avlysta för övningsdeltagarna. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Skador på skog, mark och egendom registreras och regleras ekonomiskt med markägaren. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Registrering av markskador orsakade av tunga stridsfordon. Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Att bedriva militär övningsverksamhet, ofta med många och tunga fordon, utan att påverka miljön är en i stort sett omöjlig uppgift. Försvarsmaktens miljöhandläggare jobbar med att hantera de mark- och miljöfrågor som kommer upp vid de olika förbanden.
   Och oavsett om man övar i Norge eller på hemmaplan så handlar det om att minimera påverkan på mark och egendom. Arbetet på två fronter; dels förebyggande, genom utbildningar av övningsdeltagare och förbandsinstruktörer samt genom framtagande av kartor som avgränsar områden där verksamhet får ske med restriktioner, alternativt inte alls. Å andra sidan bedriver man dessutom ett omfattande uppföljningsarbete under övningens gång där man färdas i övningsområdet och registrerar uppkomna synliga skador.
– Vi har även en stöttande roll under pågående övning så att enheter som är osäkra på vad som gäller för ett visst område kan kontakta oss för ett klargörande, säger miljöhandläggaren Annelie Strand.

Stöttar norrmännen

Under Cold Response finns sammanlagt fyra representanter ur den svenska övningsledningen på plats i Norge med uppgift att stötta det norska Environment Protection-gruppen under övningen.
– Huvudsakligen följer vi de svenska styrkornas framfart men ser vi skador orsakade av andra enheter registrerar vi givetvis även dem, säger Thomas.

Viktigt att rapportera skador

Oftast kommer skaderapporterna in ganska omgående från de enheter som orsakat dem eller från de förbandsinstruktörer som följer enheterna.
– De flesta sköter det här väldigt bra. De vet vikten av att rapportera in skador som vi kan registrera och sedan reglera ekonomiskt. Sköter vi oss inte på den punkten är vi inte heller välkomna tillbaka så det är väldigt viktigt att ha en god relation till markägarna, berättar Thomas.

– Vi måste visa respekt för markägarna och visa att vi jobbar professionellt och seriöst när det gäller de här frågorna - att vi gör rätt för oss. Sen är det alltid bättre att vara på förhand och berätta om skadorna för markägaren än att denne själv upptäcker det och blir irriterad, säger Annelie Strand.

Skillnad mot hemma

För Thomas och hans kollegor skiljer sig arbetet i Norge relativt mycket från hur det ser ut på hemmaplan. Hemma har de även hand om all kontakt med berörda markägare, något som de norska kollegorna sköter under Cold Response.
– Den största skillnaden är att man här i Norge använder sig av rekvisitionslagen som gör det möjligt att öva på civil mark utan att ha markägarens tillstånd. Men trots det är det ju lika viktigt att man tar hänsyn och ersätter markägaren korrekt, säger Annelie Strand.

Och det är det norska försvaret som ersätter markägare för alla skador, även de som orsakats av de svenska förbanden.
– De har möjlighet att fakturera oss i efterhand men det har hittills aldrig skett, säger Annelie Strand.

Hotad sättpotatisodling

En bit in i övningen kom ett larm om att övningen kunde komma att påverka hela den norska sättpotatisodlingen. All norsk sättpotatisodling sker i området mellan de två orterna Namsos och Grong vilket innebär att området är väldigt känsligt och belagt med väldigt hårda miljökrav.

– Skulle området bli smittat måste jorden ligga i karantän i fyrtio år innan den kan användas igen. För att våra fordon inte ska föra in smittad jord från andra områden har vi avlyst området , säger Annelie Strand.

App förenklar arbetet

Hemma i Sverige använder sig miljöhandläggarna av digitalkameror, anteckningsblock och gps för att på enklaste sätt registrera och dokumentera skador. Till årets Cold Response har dock norrmännen tagit arbetsmetodiken för EP-teamet ytterligare ett steg. Med hjälp av en kart-app kan de ute på fältet snabbt hitta en inrapporterad skada och registrera samt dokumentera denna i realtid. Det innebär att alla andra i gruppen direkt kan se registreringen på sina surfplattor, utan fördröjning.
– Appen är väldigt smidig och förenklar vårt arbete avsevärt. Det vore fantastiskt om vi också kunde få tillgång till det här verktyget hemma i Boden, säger miljöhandläggaren Ann Nilsson

Karta