Attacken i Timbuktu

Den nigerianska basen var under avveckling och dåligt skyddad. Vid gaten som sprängdes var skyddsmuren bara midjehög och omgärdades av en instabil lervägg.

− Terroristgrupper som AQIM väljer mål som är svagt försvarade och där det finns en låg risk att misslyckas. Vi har hög grad av skydd och är väl förberedda. Därför är det mindre sannolikt att vi blir utsatta, säger chefen för svenska FN-förbandet Markus Höök.

Klockan 06:27 den 5 februari exploderade ett fordon lastat med sprängmedel i det nordöstra hörnet av den nigerianska basen. Ett okänt antal motståndsmän stormade därefter platsen som normalt är hem åt ett hundratal nigerianska FN-anställda. Den här dagen var dock bara ett fåtal på plats. Malisk militär ryckte snabbt ut för att försöka återta basen. Samtidigt skickade El Salvador ut sina attackhelikoptrar.

Under förmiddagen pågick eldstrider mellan maliska säkerhetsstyrkor och motståndsmännen på plats. Svenska soldater grupperade bakom Malis armé, beredda att understödja, men behövde aldrig ge sig in i stridigheterna då de maliska säkerhetsstyrkorna själva lyckades lösa uppgiften.
− Det kändes bra. Jag kände en trygghet i att alla inblandade var samlade och fokuserade på uppgiften, säger Höök.

Svenska enheter har dock fått en större roll i efterarbetet och har bland annat skickat minröjare till platsen som oskadliggjort odetonerad ammunition. Man har bland annat hittat och röjt två handgranater och en granat till ett raketgevär.

Enligt nuvarande uppgifter stupade minst tre motståndsmän och en malisk soldat. Fem medlemmar ur de maliska säkerhetstyrkorna skadades, liksom en nigeriansk FN-anställd.

För personalen inne på Camp Nobel som kände tryckvågen från detonationen, såg explosionen och hörde skottlossningen, var det naturligtvis obehagligt.

Förutom kamraterna i den egna plutonen finns förbandets pastor på plats för den som har behov av att prata.