Telekrigbataljonen övar i unik miljö

Det är en mulen dag med lätt duggregn på Markstridsskolan i Kvarn. Trots vädret är stämningen bland närskyddsoldaterna från 13:e telekrigbataljonen på topp. Idag övar de kontinuerligt och de tidvis anställda soldaterna strid i bebyggelse tillsammans; ett utmärkt tillfälle att skapa sammanhållning.

Gruppen har fått sammanstöt med fienden och övar blixtlås höger. Foto: Christina Holm/Försvarsmakten
Anläggningen är nästan en kvadratkilometer stor och har 44 hus. Foto: Christina Holm/Försvarsmakten
Gruppen övar genomsök av byggnader. Foto: Christina Holm/Försvarsmakten
Instruktören går igenom nästa moment där gruppen ska öva gata bakåt. Foto: Christina Holm/Försvarsmakten
Utrustningen är försedd med sensorer som kan följa soldaterna med en GPS-sändare samt signalerar om soldaten blivit fiktivt nedkämpad eller sårad. Foto: Christina Holm/Försvarsmakten

Under utbildning i strid i bebyggelse (SIB) övar soldaterna strid i bebyggda miljöer, till exempel i städer och byar men också inne i olika typer av byggnader. Strid i bebyggelse kan vara komplicerat och ställer höga krav på soldaten

En av soldaterna, Emil 20 år, berättar att det är mer intensivt att öva strid i bebyggelse än att öva strid i skogen. Fienden kan befinna sig på våningar över och kan anfalla från flera olika håll. Man måste därför ha hög eldberedskap, Emil tillhör telekrigplutonen som har genomfört grundläggande militär utbildning (GMU) under hösten. Han har precis påbörjat den fortsatta soldatutbildningen (FSU), innan han blir kontinuerligt anställd soldat på telekrigbataljonen.

Anläggningen i Kvarn är unik och den enda av sin storlek i Sverige. Den är nästan en kvadratkilometer stor och är uppbyggd av 44 hus, många möblerade. Precis som i ett vanligt samhälle finns det butiker, hotell, restauranger och bostadshus. Både soldaternas utrustning och anläggningen är utrustad med simulatorutrustning och sensorer.

− Simulatorutrustningen kan till exempel simulera ett flyganfall med hjälp av högtalare. Det finns också utrustning som möjliggör rökfyllnad utav byggnader och vägar. Eftersom alla soldater har en GPS-sändare på sig kan övningsledaren följa var de befinner sig och till exempel utlösa en fiktiv minering. Specialutrustningen som soldaterna har på sig signalerar då om de är skadade, berättar övningsledaren fanjunkare Markus Marteliusson.

Under veckans första dagar övar soldaterna gruppvisa delmoment som sedan knyts samman och avslutas med ett längre moment. Markus betonar att det är en bra övning för att öka förbandets egen förmåga samt möjligheten att understödja stridande förband.

− Strid i bebyggelse är en grundläggande soldatförmåga som är bra för alla, från telekrigoperatör till chef, säger han. Markus är mycket positiv till övningen och säger att både deltagare och instruktörer visar ett stort engagemang.

 En av grupperna som ser mest laddad ut är en grupp med tidvis anställda som övar blixtlås, en förflyttningsteknik som genomförs efter en sammanstöt med fienden i syfte att ordnat och med understöd förflytta sig till mer gynnsam terräng och genom det behålla initiativet.

 Under ett kort uppehåll för lunch, berättar några av de tidvis anställda soldaterna att ingen av dem upplever några problem med att kombinera vardagslivet med den militära anställningen. Tvärtom, anser Jony, 29 år:

− Jag hade gärna sett att övningarna varade längre.

Fredrik, 29 år, håller med men tycker trots det att det går snabbt att komma in i det militära livet. Till vardags arbetar de som servicetekniker, ambulanssjuksköterska, polis, forskningsingenjör och fotograf. Som tidvis anställda soldater på 13:e telekrigbataljonen träffas de några veckor om året då de övar tillsammans.

− Fem minuter kvar! Ropar en gruppchef och det är dags för soldaterna att avsluta lunchen och fortsätta med nästa moment.