Slutövning i höstsol

Det är slutet av oktober och det går mot slutet för Örebro-Värmlandsgruppens GMU-utbildning i Villingsberg. Den här veckan har man varit ute i fält i sammanlagt åtta dygn.

Tre soldater tittar uppmärksamt.
Uppmärksamma under ordergivningen. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Kvinna i uniform på huk siktar med automatkarbin omgiven av gräs och sly.
Josefine Johansson tänker söka till Hemvärnet. Foto: Sven-Eric Sundin/Försvarsmakten
Soldater längs en röd husvägg med automatkarbiner i händerna.
Fienden fanns bakom huset. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Soldater i ring. En soldat pekar mot marken.
Gruppchefen visar med en terrängmodell hur han tänkt lösa uppgiften. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Soldat står i halvcirkel i skogen. Tittar mot kameran.
Trötta soldater som löste sin uppgift. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Soldater till hälften skymda av högt gräs.
Högt gräs både skymmer och döljer. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Soldater gående på grusväg.
Grupp på marsch. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Soldater på smal grusväg. Högt gräs vid sidan om vägen.
Gruppen blev påskjuten under framryckningen. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Knästående soldat vid husvägg. I bakgrunden ytterligare två soldater vid husknuten.
Bevakning av byggnad. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten

Alla som ska tjänstgöra i Försvarsmakten genomgår en grundutbildning (GMU). Den är likadan om man ska bli bevakningssoldat i Hemvärnet eller överbefälhavare. Utbildningen är både praktisk och teoretisk och pågår i drygt tre månader. Rekryterna börjar med att bekanta sig med utrustningen och den militära miljön.

Under stridsutbildningen får man lära sig stridens grunder och efterhand att samverka med andra i gruppen. Man utbildas också i närstrid och hur man skyddar sig mot kemiska eller radioaktiva ämnen. Som skyddsvakt får man lära sig vad lagen säger om hur man får agera.

Ensamma i storskogen

Under sista veckan får man lära sig att lösa uppgifter under påfrestande förhållanden. Detta ger en uppfattning om var gränserna går för vad man klarar av och ger stärkt självförtroende.

I början av veckan hade rekryterna överlevnadsutbildning. Då lär man sig bland annat att fördela vatten, att använda naturen när man ska orientera, att göra en nödbivack och att få till en nödeld med en rökpelare rätt upp.

− Det dygnet som har varit har de genomfört ensamdygnet under del 6, "Aldrig ge upp", det vill säga att de varit ensamma under 24 timmar, berättar löjtnant Bosse Nilsson.
− Vi har också under veckan haft en stridsutbildning med skarp ammunition med strid från stridsställning, säger Bosse. Vi sköt av en Försvarsladdning 21 och hade instruktörer som understödde med granatgevär och kulspruta.

Stridsuppgifter

Denna soliga höstdag på Villingsbergs skjutfält samlas fyra grupper på olika platser för att få order. Det är instruktörer som denna vecka fyller rollen som gruppchefer. En grupp består av åtta soldater med normalt två gruppbefäl.

Sara Eklund från Örebro är plutonchef i Sannahedsbataljonen i vanliga fall
− Här är jag instruktör under GMU, men går som gruppchef nu under slutövningen, berättar Sara.
− De är 27 rekryter mellan 18-27 år sammansatta i en pluton, en fjärdedel är tjejer. Det har gått bra, det är ingen som brutit, vilket är imponerande.

En av grupperna får till uppgift att kontrollera om det finns något mystiskt vid en gård ovanför Bergets skjutbana.

− När de går längs vägen kommer de att bli påskjutna, säger Bosse Nilsson. Då får de göra en omfattning med eld och rörelse och understöd för att komma fram till gården.

Det märks att det är trötta soldater som får framrycka i motlut mot en fiende som man knappt kan skymta bland buskage och högt gräs. De gör sitt bästa för att få till eldunderstöd och komma upp på linje. De når i alla fall fram och fienderna på platsen tog till flykten. Uppgiften löst!

Rekryter från olika håll

– Jag har varit intresserad av det här jättelänge. Nu har jag jobbat två år efter gymnasiet, så jag kände att det var rätt timing, säger Josefine Johansson från Arvika medan hon pustar ut. Det här är en jättebra karriärsmöjlighet. Det blir Hemvärnet att börja med men jag har siktet inställt på att bli instruktör.

− Det har varit jobbigt på slutet, vi har inte ätit så mycket igår och idag har vi gått långt.
– En riktig upplevelse. Och så har vi kastat handgranat, måste nämnas, vi har gjort så mycket olika. En del saker har varit jättejobbigt men roligt efteråt. Det vi gör nu är svårt för man är trött och har svårt att tänka.
– Om man funderar på att söka så gör det, ni kommer inte att ångra er, avslutar Josefine.

Karl-Filip Gomes-Norelind kommer från Bollebygd.

–Jag har alltid varit intresserad av militären och vill testa mina gränser säger Karl-Filip. Hemvärnet är det första, sedan kanske i framtiden blir det heltid. Det har varit roligt, jobbigt till vis del.