Samverkan vid utryckning

Ett varningslarm går om att ett Jas 39 Gripen kommer tillbaka till Beja flygbas med en indikation på att något måste åtgärdas. Den portugisiska brandstyrkan med insatsledare − som har ständig beredskap − rusar ut garaget, hoppar i brandkläderna, klättrar in i brandbilarna, startar och kör ut dem från räddningsstationen. Nu är de redo att göra en insats om det skulle krävas.

På några sekunder är insatsledarna och hela brandstyrkan redo att lämna brandstationen. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Räddningstjänsten på basen skiljer sig inte mycket från hemma. En uppgift som brandstyrkan har på Beja flygbas som fälthållningen löser hemma är att kontrollera start- och landningsbanan. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Styrkan återvänder utan att behöva göra någon insats. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Per Tjärdalen ger tumme upp för den portugisiska räddningsstyrkan. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Svensk och finsk insatsledare finns på plats för att stödja den portugisiske brandstyrkan. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

De två portugisiska insatsledarna är inte ensamma i sin bil. I den sitter även Per Tjärdalen, som är svensk insatsledare och biträdande till de portugisiska kollegorna, för att bistå med expertis om en räddningsinsats skulle krävas.

− Det första jag gjorde när vi kom ner var att utbilda brandstyrkan på Jas 39 Gripen. De måste kunna genomföra ett räddningsingripande om behov skulle uppstå, säger Per Tjärdalen.

Utbildningen som de portugisiska brandmännen får är både teoretisk och praktisk. Svensk flygtekniker visade på flygplanet hur brandmännen ska stänga av motorn och öppna huven från utsidan.

− Det handlar om säkerhet för piloten. Om det värsta skulle hända och flygplanet börjar brinna handlar det om att rädda liv. Då måste de kunna handgreppen.

Det svenska Gripenplanen landade några minuter senare utan anmärkning och brandstyrkan återvände till brandstationen.

− Ett bra samarbete mellan nationerna och en standardrutin som fungerade precis som planerat.