– Vi får helt andra möjligheter när vi jobbar så integrerat som vi gör nu. Vi från Marinbasens kompanier tillsammans med samverkansofficerare från de övriga marina förbanden och deras underhållsenheter har hittat vägar och fått möjligheter som gör att vi löser uppgifterna bättre och kan utnyttja resurserna mer effektivt, säger Christian Wentzel, stabschef för det sammansatta logistikstödsförbandet.
För att kunna verka har fartygen till havs stödfartyg som kan ge ”första hjälpen” i form av exempelvis drivmedel. Det har de både för att vinna tid och för att det är den säkraste platsen för fartygen. Amfibiestridskrafterna har också egna stödenheter där de befinner sig, för att även de ska kunna få den första snabba hjälpen. Men sen, allt stöd utöver det, finns det en organisation på land som tar hand om. För att göra det är man uppdelad på två fronter, en som har det övergripande läget med den långsiktiga planeringen och en annan del som är placerad närmre striden och har en kortare tidsrymd att förhålla sig till.
Christian Wentzel och de andra i den sammansatta gruppen befinner sig närmre striden och där koordineras det stöd som efterfrågas av de stridande enheterna. Arbetet handlar mycket om att försöka ligga på framkant och agera istället för att reagera. Alla Marinbasens kompanier, logistik-, basskydd- och ekipagekompani har representanter på plats. Och vid just denna övning är chefen för Basskyddskompaniet chef men har en ställföreträdare i Logistikkompaniets chef. Att man turas om att leda gör att alla får en bättre inblick i hur arbetet ska göras.
– Det ger oss mycket bättre förståelse att arbeta så här. Logistiken är huvuduppgiften för oss och det andra, som exempelvis bevakning och sjötransporter, är stöd för att logistikförsörjningen ska fungera, säger Magnus Persson, chef för det sammansatta logistikstödsförbandet och till vardags chef över Basskyddskompaniet.
Olika enheter för olika uppgifter
Till sin hjälp har de sex olika enheter. Två enheter bestående av delar ur logistik- och basskyddskompanierna som är beredda att utföra eskorter, skydda transporter och säkra områden. De är placerade på strategiska platser för att snabbt kunna användas där de behövs.
En rörlig enhet som kan stödja fartygen med signaturmätning, det vill säga mäta vad som läcker ut från fartygen avseende faktorer som exempelvis minor reagerar på eller ljud som gör dem lättare att upptäcka av en ubåt. Fartygen vill ju kunna verka så dolt som möjligt och då måste man ha koll på fartygets status.
Ekipaget utgör en enhet och ger rörlighet till sjöss med sina tross- och stridsbåtar.
En annan enhet utgörs av röjdykare och de används för att säkra de kajer man kan komma att behöva nyttja för försörjning av fartygen. Baskyddskompaniet kan ju själva ha koll på landsidan och vattenytan men inte under ytan så det är en stor fördel med greppbara dykare. Röjdykarna kan även användas vid röjning av eventuella minor man stöter på på land. Det är första gången man har dykarna greppbara på det här sättet.
Den sista enheten består av fartygsförbandens underhållsenhet och poängen med det samarbetet ligger i de vinster man kan få för att man kan merutnyttja resurserna. Även här är det första gången man har den raka kontakten sig emellan.
– Det har varit en resa att komma hit där vi är idag men jag tror att alla ser nyttan med att vi jobbar tillsammans i marinen, mot samma mål, säger Christian Wentzel som till vardags är ställföreträdande chef för logistikkompaniet och har en bakgrund inom Tredje sjöstridsflottiljen där han bland annat jobbade med logistik ombord på stödfartyget HMS Carlskrona.
Att jobba på det här sättet, med sammansatta enheter gör att kunskaperna vidgas hos deltagarna och förståelsen ökar för de olika delarna och att marinen kommer framåt som en enhet och ökar den operativa förmågan.