Maskinrummet är fartygets hjärta

Inne i stödfartyget HMS Carlskronas maskinrum trängs stora dieselmotorer med rör, pumpar, kontrollpaneler och andra tekniska system. Förutom att driva fartyget framåt produceras här även elektricitet, vatten och ånga. I ett dryga 30 år gammalt fartyg har maskinisterna hela tiden att göra, vare sig det är övning eller inte.

I maskincentralen övervakas alla system och man trivs med jobbet.
I maskincentralen övervakas alla system och man trivs med jobbet. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

I maskin är ett maskinbefäl och tre motortekniker alltid i tjänst. Filip Nilsson kom till Carlskrona i början av året från att tidigare ha varit motortekniker på en Visbykorvett.

- Ombord på en korvett är allting mycket modernare och sköts med hjälp av datorer. Jag trivs bättre här där man rör sig mer i maskinrummen och får en annan förståelse. Det är praktiskt och omväxlande, säger han.

Regelbundna kontroller

Filip befinner sig i maskincentralen där hans kollegor övervakar alla system. Själv ska han gå ronden, något som görs fler gånger under varje vakt.

En gul skylt på ett svängskott varnar att det är risk för hörselskador och att hörselskydd ska användas. Filip tar på sig ett par hörselkåpor, öppnar svängskottet och kliver in i ett av Carlskronas två maskinrum.

Trots hörselskydd hörs vibrerandet och bullrandet tydligt. Just nu är två av fartygets fyra dieselmotorer igång och driver fram fartyget med 12 knops fart. Lukten av olja är tydlig.

- Jag kollar att allt fungerar, lyssnar efter ljud som inte stämmer och skriver ner olika värden, det tar ungefär en halvtimme, förklarar han genom att prata i en mikrofon som är fäst i hörselkåporna.

Hela tiden något nytt

Filip rör sig vant på durkplåtarna och upp och ner för alla lejdare. Metodiskt pekar han ut huvudmotorerna och hur de startas, generatorerna som alstrar ström och värmepannorna som värmer upp utrymmena i fartyget. På en panel med olika mätare kontrollerar han bland annat bränsle- och oljetryck.

Överallt ringlar sig rör fram mellan olika system, motorer och apparater. För den oinvigde är det svårt att förstå hur man kan lära sig hur allt fungerar.

- Man blir aldrig fullärd, men det gick ändå ganska fort att få ett hum om det mesta, avslöjar Filip. Jag lär mig hela tiden något nytt, helt plötsligt händer något som inte inträffat på flera år.

Ronden fortsätter via systemet som producerar dricksvatten och maskinverkstaden tillbaka till maskincentralen. Vibrerandet upphör och Filip tar av sig sina hörselkåpor.

- Jag har just skickat in en ansökan till specialistofficersutbildning. Jag trivs med att jobba i maskin och vill vidareutveckla mina kunskaper, säger han.