En insats upplevs på lika många sätt som individer som deltagit. Situationen på hemmaplan, arbetsuppgifter, arbetsbelastning och tidigare erfarenheter är bara några av de komponenter som gör individens upplevelser unika. För att hantera dessa upplevelser och erfarenheter på ett så bra sätt som möjligt går varje hemkommen soldat genom ett hemkomstprogram.
Programmet anpassas efter både förbandets och individens behov, där kartläggningen och förberedning görs kontinuerligt även på plats i insatsområdet.
När den 28:e svenska afghanistanstyrkan, kallad FS 28, landade på svensk mark i spridda skurar mellan april och maj, så väntade enskilda samtal med samtalsledare.
Detta för att identifiera eventuellt stöd en person som varit på insats kan behöva, vilket till exempel kan betyda att individen får fortsatt samtalsstöd. Efter att varje individ haft samtal med en utbildad samtalsledare följer medaljceremoni och sedan är det dags för anpassning till det vardagliga livet.
Återträffen
Tre till sex månader efter hemkomsten genomförs det som personalen i FS 28 gjorde för ett par veckor sedan: Uppföljning 2.
Den sälla skaran på tjugosex personer samlades vid Marinbasen i Karlskrona vid lunchtid. Där väntade Marinbasens ekipagekompani med HMS Rödnäbba för att transportera dem genom Karlskronas skärgård till slutdestinationen Kungsholms fort.
Fortadjutant Lennart Larsson tog emot kontingenten för en kortare rundvisning och sedan var det dags för återträffsagendan att träda i kraft.
Sällskapet hälsades välkomna i fortets filmsal av kontingentschef Joakim Karlquist, som numera är chef för övnings- och träningsavdelningen på Markstridsskolan i Skövde.
Uppföljningen leddes av Skaraborgs regemente, P 4, som var uppsättande förband för FS 28. Lena Larsson, som är veteransamordnare på P 4, berättade om Försvarsmaktens femåriga aktiva uppföljningsansvar och vad enskild soldat kan få för stöd och vägledning av arbetsgivaren.
Försvarshälsan Skövdes hälsopedagog Linnea Andersson höll en föreläsning i mental hälsa, något man borde fokusera oftare på i den allt mer stressiga vardagen.
− Det är allmänt vedertaget att man går till en personlig tränare för att få hjälp med sin fysiska hälsa, men det är sällan någon pratar om att gå till en terapeut eller samtalsledare för att träna sin mentala hälsa. En bit som är minst lika viktig, visst, alla har inte i behov av det, men många skulle nog kunna ha nytta av att ha något extra verktyg för hur man hanterar känslan av att vara otillräcklig, eller bara att lära sig att stressa ned i uppskruvade situationer, berättade Linnea.
Gruppsamtalen
Därefter var det dags för gruppsamtal tillsammans med de personer man jobbat närmst med under tiden i Afghanistan.
Under samtalet diskuterade man inte så mycket minnen från insatsen, utan mer hur man upplevt att komma hem till vardagen och att anpassa sig till den.
Även vad man fått med sig för erfarenheter och om man kan ta vara på dem på sin arbetsplats i Sverige, eller livet i övrigt. Det skall också tilläggas att även om Försvarsmakten i sig har ett aktivt uppföljningsansvar under fem år efter insats så krävs det naturligtvis också att individen själv anmäler behov av stöd.
Efter föreläsning och samtal var det dags för middag och samkväm, som man kan säga var det som satte guldkanten på återträffen. Uppsluppen stämning med god mat och kamrater som samlats för att tillsammans minnas de upplevelser de delat under minst sex månader i internationell tjänst, det är speciellt och ett minne att ta vara på.
På fredagsförmiddagen efter en genomgång av läget i insatsområdet delades Resolute Support-medaljen ut av kontingentschefen Joakim Karlquist, med stöd av chefen för P 7, Stefan Smedman. Sedan bjöds det på en guidad tur runt Kungsholms fort av Lennart Larsson och sedan var det dags att åka hemåt - mot vardag, tidsredovisningar och nio-fika.