Full fart bakom frontlinjen

Samtidigt som striden rasade under Arméövning 15 pågick det febril aktivitet bakom frontlinjen. Mat, vatten och ammunition skulle fram till soldaterna, sårade skulle skickas tillbaka och rapporter med viktig information skulle skickas i alla riktningar utom till motståndaren. Det krävdes ett stort maskineri för att det skulle fungera.

Sjukvårdsplutonens lätta traumagrupp. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
Arbetet i staben pågår dygnet runt. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
På förläggningsplatsen reser man tält, återhämtar sig och förbereder för kommande uppdrag. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
På förläggningsplatsen reser man tält, återhämtar sig och förbereder för kommande uppdrag. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
På förläggningsplatsen reser man tält, återhämtar sig och förbereder för kommande uppdrag. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
På förläggningsplatsen reser man tält, återhämtar sig och förbereder för kommande uppdrag. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
På förläggningsplatsen reser man tält, återhämtar sig och förbereder för kommande uppdrag. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
På förläggningsplatsen reser man tält, återhämtar sig och förbereder för kommande uppdrag. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten
På förläggningsplatsen reser man tält, återhämtar sig och förbereder för kommande uppdrag. Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten

Det är fredag och på en äng några kilometer från stridens hetta lyfter några soldater med bastanta skägg och svartmålade ansikten ned ett par stora plastlådor från taket på sin bil. Ur lådorna plockas en ljusgrå flygplanskropp och en vinge med Försvarsmaktens emblem. Ett par minuter senare girar det radiostyrda flygplanet över ängen och försvinner bort över trädtopparna.

– UAV:en är jätteviktig eftersom den har en kamera som ger oss direktsänd information om vad som händer på marken. Den kan söka av en stor yta på kort tid och upptäcka olika hot, säger UAV-operatören Mattias Molin.

Chefen leder striden

Under ett kamouflagenät strax intill de skäggbeprydda spaningssoldaterna står den ställföreträdande bataljonschefen från Livgardets och K3:s sjunde bataljon och leder striden som rasar ett par kilometer längre bort. Han står framför en stor karta, omgiven av sina närmsta chefer, och ur radion knastrar en strid ström av rapporter från olika enheter som deltar i striden. Det beslutas om vem som anfaller vad, vem som drar sig ur, vem som står i beredskap och vem som lägger ut minor.

– Ibland har chefen så mycket att göra att han glömmer äta. Då får jag värma en påse mat, sätta i handen på honom och säga till honom att äta, säger soldaten som håller vakt utanför.

Deltidsanställda nyckelspelare

En som berörs av chefens beslut är grävlastföraren Magnus Söderström som är deltidsanställd på stormpionjärpluton. Hans jobb är att försvåra motståndarens rörelse, till exempel genom att spränga broar eller genom att lägga ut minor. Men han kan även underlätta för de egna styrkorna genom att bygga broar och röja blockerade vägar.

– Övningen har gått bra hittills. Ibland händer det mycket på kort tid och ibland händer det inte så mycket. Man måste kunna tempoväxla snabbt.

Att få ledigt från jobbet för att öva försvar av Sverige var inga problem för Magnus.

– På anställningsintervjuer har jag alltid varit tydlig med att jag jobbar deltid inom försvaret eftersom jag gillar kamratskapet och omväxlingen. Det har aldrig varit några problem att få ledigt och min arbetsgivare är väldigt förstående, säger Magnus.

Snabb sjukvård

Bland de deltidsanställda finns även sjuksystrar och läkare som tar hand om skadade som kommer från striden. Sjuksystern Joel Östlind tillhör sjukvårdsplutonens lätta traumagrupp som förbereder skadade soldater för vidare transport till sjukhus och kirurgi.

– Vi är en liten och mobil enhet som ger livsuppehållande behandling. Vi har vår utrustning i våra ryggsäckar och i vårt tält och vi kan arbeta ganska nära striden, säger Joel.

Staben planerar och beslutar

Sjukvårdsenheter och stridande enheter leds från bataljonsstaben som sitter i stora uppblåsbara tält och specialbygda fordon med elförsörjning ytterligare några kilometer bort från frontlinjen. Staben består av olika avdelningar som arbetar med strid, logistik, säkerhetsfrågor, personalfrågor och mycket annat. I staben överblickar man alla större händelser inom bataljonen, fattar viktiga beslut och planerar nästa steg i striden.

– Den största utmaningen är att få alla delar att fungera tillsammans med väldigt kort startsträcka. Det uppstår alltid friktioner och problem som måste lösas, men det är också en förutsättning för att vi ska bli bättre, säger stabschefen på Livgardets och K3:s sjunde bataljon, Alexander Wickman.

Alexander Wickman menar att stora övningar som Arméövning 15 är mycket viktiga eftersom Försvarsmaktens förmåga höjs när krigsförbanden får öva tillsammans.

– Ska vi bli bättre måste vi vara samtränade i stora förband och genomföra den här typen av stora övningar årligen. Vi ser att gammal kunskap som vi har byggt upp under lång tid kommer till användning igen. Ett exempel är att en luftlandsättning som vi gjorde gick väldigt bra trots kort tid för förberedelser och planering.