Efter flera dagar med regn och grå himmel valde vädret att göra helt om och bjuda veteraner, soldater, anhöriga och övriga på plats i regementsparken, på strålande sol. Chefen för Norrbottens regemente och Bodens garnison, överste Mikael Frisell lovordade veteranernas insatser i sitt tal.
– Ibland är det lätt att glömma bort allt gott som vi uträttar – i Sverige och utomlands. Men inte en dag som i dag. Sedan de internationella militära insatserna inleddes, har mer än 100 000 svenskar tjänstgjort i insatser utomlands. Vi har all anledning att känna tacksamhet och stolthet över det som så många svenskar har gjort.
Ceremonier även i Arvidsjaur och Östersund
Veterandagen firades även på andra håll under Norrbottens regementes flagg. I Arvidsjaur arrangerade jägarbataljonen en ceremoni som följdes av en genomgång med tillbakablickar och reflektioner kring de veteraner som tjänstgjorde i svenska frivilligkåren under Finska vinterkriget. Utöver personal ur jägarbataljonen närvarade även personal ur Försvarsmaktens vinterenhet, Försvarshälsan samt inbjudna ur Veteran- och kamratföreningen Blå dragoner, Soldathemsförbundet, Fredsbaskrarna, InvidZonen, Kriminalvården, Arvidsjaur kommun och det lokala näringslivet. Utöver dessa slöt även ett antal veteraner och anhöriga upp.
I Östersund firades veteranceremonin lördagen den 30 maj, i samband med eventet Försvarsmaktens dag och Fältjägarbataljonens firande av Hemvärnets 75-årsjubileum. Ceremonin hölls i Badhusparken där ett nytt veteranmonument invigdes av landshövding Jöran Hägglund för att sedan bli välsignat av veteranpastor Börje Viklander under ett korum. Monumentet är en minnessten över de jämtar som har deltagit i utlandstjänst och de som avlidit på sin post och initiativet till stenen kommer från ett medborgarförslag skrivet av veteranen och reservofficeren Magnus Kardin, Norrbottens regemente.
Kongoveteran på besök
Kongoveteranen Sven-Erich Lundberg, Luleå besökte ceremonin i Boden under fredagmorgonen. Direkt efter värnplikten vid I 19 åkte han ner till Kongo där han tjänstgjorde vid tredje kompaniet under FN-insatserna 20 K och 22 K.
– Jag var ju bara 19 år när jag åkte iväg 1963 och man visste inte mycket om världen. Det var ju knappt någon av oss som ens hade sett en svart människa i verkligheten innan vi kom dit. I övrigt var vi dock väl förberedda och väldigt duktiga på det vi gjorde, något som räddade oss många gånger.
Sammanlagt var han borta i ett år innan han 1964 åter igen landade på Arlanda. Och skillnaden vid hemkomsten jämfört med dagens soldater i utlandsstyrkan är enorm.
– Allt gick så snabbt efter att man landade. Vi lämnade in grejorna, besökte läkaren och därefter var det tack och hej då. Inga hemkomstsamtal eller psykologhjälp trots att vi var ett stridande förband som varit med om så mycket. Dessutom hade vi tystnadsplikt när vi kom hem så det fanns ingen vi kunde dela våra erfarenheter med.
Första veteranceremonin
Under åren har han inte pratat så mycket om tiden i Kongo. Det är först de senaste åren som han har börjat engagera sig igen. Idag, över 40 år efter hemkomsten, är han med på veteranceremonin för första gången och det märks att han är tagen av stunden.
– De som inte varit där kan aldrig någonsin förstå. På den tiden visste folk i Sverige knappt vad som pågick där nere, det var liksom för långt bort, säger Sven-Erich.
Sammanlagt tjänstgjorde 6332 svenskar i Kongo 1960-64. 19 av dessa fick betala det yttersta priset.
29 maj är deras, och alla andra veteraners dag.