Hotet från marken

Under den nordiska flygövningen har piloter från flera nationer samövat i en realistisk hotmiljö. En viktig komponent för hotbilden har varit det simulerade luftvärnssystemet.

Arctic Challenge Exercise 2015. På bild Anders Gustafsson, divisionschef för 212:e stridsflygdivisionen.
Arctic Challenge Exercise 2015. På bild Anders Gustafsson, divisionschef för 212:e stridsflygdivisionen.
Anders Gustafsson, divisionschef för 212:e stridsflygdivisionen vid Norrbottens flygflottilj. Foto: Helene Nyberg/Försvarsmakten
Arctic Challenge Exercise 2015. På bild löjtnant Daniel Pfaler från anläggningen Polygone i Tyskland.
Daniel Pfaler från anläggningen Polygone i Tyskland. Foto: Helene Nyberg/Försvarsmakten

Luftvärnssystemet bestående av bland annat SA-6, SA-8 och Smokey Sam har under övningen varit placerat i Jokkmokk.

− Det är jätteviktigt att vi övar mot luftvärn. Vi förväntas kunna uppträdda i ett område där det finns luftvärn både i ett internationellt och nationellt scenario, säger divisionschef Anders Gustafsson.

Under övningen tränar piloterna mot olika flygplanstyper men med ett simulerat luftvärnssystem blir momenten i luften än mer komplexa.

− Möter piloten ett fientligt flyg samtidigt som det finns ett luftvärnshot måste piloten dels klara av att manövrera och använda sina motmedel mot det andra flygplanet men också på samma gång kunna göra det mot luftvärnshotet. Vilket gör det betydligt mer komplext.

Driften av luftvärnssystemet har personal från Tyskland, Frankrike och USA ansvarat för. De har varit på plats både i Jokkmokk och vid F 21.

−Vi tränar piloterna att hantera luftvärnshot, säger löjtnant Daniel Pfaler från anläggningen Polygone i Tyskland.

Det är mycket planering inför varje flygpass. Allt för att det ska bli en så bra övning som möjligt för alla inblandade. Men mycket tid läggs även på utvärderingen efter varje genomfört flygpass. En del i den analysen står det simulerade luftvärnssystemet för.

−Vi kan ge piloterna feedback och hur de kan bli bättre.