Sjömanskap, vad och varför?

Termen gott sjömanskap känner de flesta till, men vad innebär det och hur lär man sig det?
På Sjöstridsskolans skonertdivision utbildas såväl unga elever från högstadiet som kadetter på officersprogrammet ombord på HMS Gladan och HMS Falken. Ett av målen är att lära ut just sjömanskap. Enligt fartygschefen på Falken är det ett livslångt lärande i navigation och en dos ledarskap.

Hal dör! Sätt toppseglen! Räck jagers fall! Skota efter vind! Moa Landgren har för dagen övertagit andre officer Karl-Magnus Perssons arbete med ordergivning. Elin Mark assisterar. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
En gammal tradition till sjöss är shantysång. Förr sjöngs det under arbetet i syfte att hålla takten vid olika moment ombord. Idag sprider det glädje och gemenskap. Här är det fartygschefen som är försångare. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Besättningen svarar i shantyn. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Nere i timmerkojen står Mikael Sjöbeck och splitsar en kabel. ”Jag kan mycket väl tänka mig ett jobb som maskinare ombord på ett fartyg”, säger han. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Under sitt arbete med att tillverka en elevtamp passar några elever på att fråga ut fartygschefen om hur det kom sig att han valt ett liv i flottan. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten

Den som googlar på termen sjömanskap får inte upp många förslag till förklaring, men Trafiksäkerhetsverket skriver att ”Sjölagen förpliktar befälhavaren att se till att ett fartyg eller båt framförs och hanteras på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap.” Därefter finns ett antal exempel på vad det kan innebära.

Flytande klassrum

HMS Falken är en av de två skonerter som marinen har använt som skolfartyg sedan 1940-talet. Under alla år som hon seglat och utbildat kadetter och sjömän har innehållet i begreppet sjömanskap inte ändrats mycket. Fartygschef Thomas Falk menar att utbildningen ombord ger en förståelse för en mängd olika områden som är väldigt viktig för den som vill jobba till sjöss.

-  Under en utbildningsperiod hinner vi låta eleverna nosa på ett smörgåsbord av situationer som förekommer oavsett om de ska jobba civilt eller militärt till sjöss. Allt från språket, så som ”babord dikt” eller ”metacenterhöjd”, rutiner för vanligt förekommande signaler för skydds- och brandlarm till hur just du som individ klarar av att vistas ombord när det är grov sjö, säger Thomas Falk.

Under en elevperiod som är cirka fyra veckor lång, finns normalt tretton personer i den fasta besättningen ombord. Det är fartygschefen samt två till tre ”halvdäckare” eller navigatörer, vilkas uppgift är att besluta när och vart fartyget ska gå. Det är sedan tre till fyra skeppare som leder det nära elevarbetet ombord med att styra och framföra fartyget. Därutöver finns kockar, timmerman, läkare och skeppstekniker ombord. Och så eleverna förstås; maximalt 28 stycken.
Falken är till havs drygt tre av de fyra veckorna. Utbildningen sker i princip under elevernas alla vakna timmar. När de inte sköter segel och skot undervisas de i exempelvis navigering, sjukvård, meteorologi, säkerhet eller materialunderhåll.

- Utbildning är förstås det primära med vår verksamhet, säger Falk. Därutöver har vi också krav på oss att jobba med rekrytering. Av den anledningen informerar vi om vilka möjligheter det finns att jobba inom Försvarsmakten via GMU, grundläggande militär utbildning. Vi ska också representera Sverige och den svenska marinen när vi kommer till hamnar utomlands. Det gör vi exempelvis genom att träffa ambassadpersonal och representanter från marinen och myndigheter i det land vi besöker.

Mycket att lära

En bonuseffekt av att leva och arbeta ombord på ett cirka 40 meter lång fartyg, är att man lär sig vikten av att visa hänsyn, hålla reda på sina saker, hushålla med resurser så som varmvatten och el så det räcker till alla och att klara sig på liten yta. Något som krävs av den som vill fortsätta att arbeta till sjöss.

- Jag vill hävda att alla elever som gjort en elevomgång ombord, har kommit hem lite grann som nya människor, i alla fall har de en massa ny erfarenhet med sig, säger Thomas Falk. Och det är vårt mål med verksamheten här, att dela med oss så mycket vi kan av våra kunskaper och utbilda eleverna i den takt och riktning som de är kapabla till.

Besättningen på HMS Falken mönstrade i veckan av i Las Palmas på Gran Canaria efter att ha gjort sex stopp på som längst 2 dygn och som kortast några timmar under perioden som påbörjades den 8 januari. Under den senaste resan har Falken tillryggalagt 1499,3 nautiska mil (NM) och sedan fartyget lämnade Karlskrona i september, hela 7192 NM.
Eleverna ombord har bestått av 1:a- och 3:e årselever från Thörnströmska gymnasiets sjöfartsprogram samt fyra äldre elever som varit med tidigare och fått plats att följa med på ytterligare en utbildningsresa.