Kyla inget hinder för dykarna

Att vara dykare i Försvarsmakten är krävande. Undervattensmiljön är utmanande fysiskt och psykiskt. Förutom att vara helt frisk och vältränad måste man ständigt träna och hålla kunskaperna uppdaterade. Att det är februari med minusgrader i luften, snöfall och bara ett par plusgrader i vattnet är inget hinder för arbets- och röjdykarna på flottiljen.

Dykaren ger klartecken till att allt är bra före dyket.
Dykaren ger klartecken till att allt är bra före dyket.
Dykaren ger klartecken till att allt är bra före dyket. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

- Det känns faktiskt inte kallt när man väl är under vattnet utan först när man kommer upp i båten efter dyket och vinden kyler, säger arbetsdykare Jonas Falk som normalt är sonarofficer på minröjningsfartyget HMS Ulvön.

Dagens dyk är lite djupare, ner mot 35 meter, vilket gör att röjdykarfartyget HMS Sturkö går utomskärs och lämnar den skyddande skärgården. Idag är vädret lugnt, så vågor är inget hinder för dykarna. RIB-båten sjösätts och dykarna går igenom utrustningen och vad man ska göra om ett olycksfall inträffar, inget lämnas åt slumpen. Om något händer måste allt vara förberett och intränat. Ombord på HMS Sturkö finns en liten tryckkammare där man snabbt kan behandla en skadad dykare under transporten till land.

Dykarna går i vattnet och börjar nedstigningen mot botten. Förutom själva dykningen består dagens uppgift att öva fotografering under vattnet. Kamera används för att man i lugn och ro på ytan ska kunna bestämma sig för hur en uppgift ska lösas på bästa sätt. Efter några minuter syns dykarna på ytan igen. Man ger klartecken att allt är bra och tar sig upp i båten.

- Idag var det bra sikt för det här området. Mellan fem och tio meter uppskattar jag säger Marcus Sjöberg som är röjdykare på HMS Sturkö till vardags.

Olika sorters dykare i marinen

Ombord på varje stridsfartyg i flottiljen finns utbildade arbetsdykare. En arbetsdykare andas in luft och dyker som djupast 40 meter. Vanliga uppgifter kan vara att inspektera skador på propellrar, roder eller andra viktiga delar av fartyget. Tampar och annat skräp kan fastna och orsaka problem. Ofta används specialanpassade verktyg för att få bort det som fastnat, ett ibland tungt jobb. Arbetsdykare är inget eget yrke utan en specialuppgift man har parallellt med sitt vanliga jobb på sjöstridsflottiljen.

Röjdykare däremot, är ett särskilt yrke i marinen där extra stora krav ställs på både den psykiska och fysiska förmågan. Röjdykarna jobbar med att lokalisera och röja sjöminor och ammunitionseffekter i både svenska och internationella vatten. Ofta jobbar man i hamnar eller nära land där minröjningsfartygen har det svårt. Många gånger årligen röjs upptäckta minor från de båda världskrigen eller annan ammunition som drivit iland. I krig är de en viktig komponent i att hålla våra baser och skärgårdar fria från fientliga minor.

Bli röjdykare

Vill du jobba med ett spännande och varierande jobb? Är du sugen på en utmanande utbildning som kommer att testa din fysik, ditt psyke och din samarbetsförmåga? Då ska du söka dig till röjdykardivisionen. Om du har frågor angående röjdykare och hur du får detta som ett yrke, så kontakta oss på; blirojdykare@mil.se.

För att bli uttagen som röjdykare måste man frivilligt söka till utbildningen. En fyra dagar lång kompletterande prövning för röjdykare sker i Karlskrona vid fyra till fem tillfällen per år. De som klarar kraven påbörjar sin utbildning i januari månad. Examen genomförs under sommaren vartefter man placerar röjdykarna ombord på minröjningsfartyg eller vid mobila röjdykargrupper där man genomför och praktiserar sin tjänst som röjdykare.