Efter 3 veckors utbildning var det dags för eldledningsenheter ur 72:a skyttekompaniet och 74:e trosskompaniet att genomföra skarpskjutning med granatkastare. Parallellt med eldledningsskolan har skyttekompaniets granatkastarpluton genomfört repetitionsutbildning. Granatkastarplutonens uppgift är att understödja kompaniet och bataljonen med indirekt eld. Plutonen består av tre pjäser med 120mm kaliber som skjuter spränggranater, lysgranater, rökgranater och hårdmålsgranater.
Skjutavståndet uppgår som längst till cirka åtta kilometer. Eftersom plutonen själv inte ser målet man skjuter på finns eldledningsgrupper framgrupperade som fastställer måluttag och eldkommando till granatkastarna. De sänder sedan ett meddelande via radio till pjäsplatsen som sedan omvandlas till skjutelement, bäring och elevation till pjäserna, samt vilken granattyp och vilken laddning granaten skall ha för att nå sitt mål.
Den indirekta elden är en viktig komponent i striden. Med granatkastare kan eldledarna snabbt nedkämpa uppkomna mål över en stor yta. Man kan förbekämpa anfallsmål och bekämpa områden där motståndaren inte får uppträda. Man kan belysa stridsfältet nattetid samt avskärma eller förblinda med rökammunition. Den indirekta elden är en framgångsfaktor för chefer som löser sin stridsuppgift.
På pjäsplats är verksamheten omväxlande och kan gå från 0 till 100 på ett ögonblick. Viktiga egenskaper hos en granatkastarsoldat är förmågan att tempoväxla. Från att stå i vänteläge till att leverera granater med precision ställer höga krav på koncentration och uthållighet. Pjästtjänsten är tung och diger då skjutning med granatkastare genomförs i alla väder och oavsett tidpunkt på dygnet. Gruppering och omgruppering är ett slitsamt arbete då pjäsen väger 285kg.
Skjutveckan genomfördes med gott resultat. Elden låg rätt och utbildningsmålsättningarna nåddes. Utbildningsbehov inför fortsatt utbildning identifierades och ligger till grund för vårt ständiga arbete att förbättras och driva verksamheten framåt.