Svenska förbandet på plats

nederländska johan de witt är hem åt me 04

Vad tänker du på när du hör ”Nederländerna”? Tänker du på tulpaner, orange färg eller kanske på väderkvarnar? För ett sjuttiotal svenskar är svaret enkelt - amfibiestridsstödfartyget HNLMS Johan de Witt. Efter några hektiska månaders förberedelser är förbandet ME 04 framme i Nederländerna men förberedelserna är långt ifrån slut.

Inuti torrdockan på Johan de Witt får både stridsbåtar och landstigningsfartyg plats. – Det ska bli mycket intressant att arbeta tillsammans med den nederländska bordningsstrykan, säger major Bengt Nitz. Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten
Kontingentschefen Anders Åkermark försöker överrösta flygplansmotorerna med nya direktiv. Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten
Soldater och officerare från bland annat Amfibieregementet och Helikopterflottiljen lastar ur flygplanet av typen Hercules på Leuwaardens flygplats. Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten

När det svenska förbandet lämnar Arlanda faller snön fortfarande. Några timmar senare är snön utbytt mot piskande regn där den ena vinterstormen avlöser den andra vid den nederländska kusten. I Den Helders örlogshamn ligger det väldiga fartyget HNLMS Johan de Witt. Det är fartyget som kommer att vara bas åt svenska stridsbåtar och helikoptrar och hem åt ett sjuttiotal svenskar under de kommande månaderna. Det är fjärde gången som Sverige bidrar till EU:s marina insats Operation Atalanta men denna gång ser bidraget annorlunda ut. Förbandet (ME 04) använder inte en egen plattform utan ska integreras med det nederländska.

HNLMS Johan de Witt är ett amfibiestridsstödfartyg. Det innebär att hon är högkvarter, sjukhus, hamn, flygplats och hotell – på samma gång. Fartyget kan basera flera stridsbåtar och landstigningsfartyg, helikoptrar och fordon på sitt väldiga fordonsdäck som omfattar inte mindre än 1240 längdmeter. Om man skulle ställa medelstora personbilar efter varandra skulle det motsvara inte mindre än 200 stycken. Samtidigt kan Johan de Witt vara hem till närmare 600 soldater, det vill säga en hel bataljon på ett enda fartyg. Fartyget är byggt för att vara till sjöss i längre perioder och det är inte första gången som Johan de Witt ingår i Operation Atalanta.

”Det är en utmaning att basera fartyg i en gungande hamn”

Integreringen på ett nederländskt fartyg är faktiskt inget nytt. Sverige och Nederländerna har genomfört liknande övningar tidigare. Major Bengt Nitz är amfibiestabsofficer i den multinationella staben på insatsen och han kommer att bland annat att planera hur stridsbåtarna ska användas.
Jag var med och övade med Johan de Witts systerfartyg, Rotterdam, redan 2010 och vi fick massor med erfarenheter. Vi lärde oss bland annat att arbeta med ett fartyg som har en egen hamn och att genomföra insatser från större amfibestridsstödfartyg, säger Bengt.

Tyvärr är det få saker som fungerar när de tas ur sin förpackning och stridsbåtarna är ett exempel på det. De svenska stridsbåtarna är byggda för konventionella hamnar och har blivit anpassats för att kunna baseras ombord på Johan de Witt. Ett tydligt exempel är ”cykelställen”.
– Det är en utmaning att basera båtar i en gungande hamn och extra svårt om man har båtar med v-formad köl. De går mycket bättre i sjön men de är svårare att basera ombord eftersom de inte står stadigt av sig själva. Därför har vi monterat ”cykelställ” på stridsbåtarna för att det ska kunna stå stadigt när allt vatten länsats ut, säger Bengt.

Förväntningar hellre än farhågor

Det är tidigt i den gemensamma förberedelsefasen och ännu är inte alla frågor besvarade. Det är många förväntningar som ska infrias men också en rad farhågor som förhoppningsvis ska elimineras innan insatsen tar sin början.

– Jag har stora förväntningar på hur stridsbåtarna presterar i insatsområdet. Det är alltid lätt att öva på det sättet vi gör i Sverige med bland annat uppdragstaktik men när man kommer utomlands är man ibland ivrig att övergå till kommandostyrning. I stridsbåtarnas fall skulle det göra att man förlorar några av fördelar eftersom båtar och besättningar är tänkta att klara sig själva. Det ska bli riktigt intressant att planera amfibiebidraget på en högre nivå i denna insats – även om det inte är helt klart vad det innebär än, säger Bengt.