Marinlogistik, en liten men viktig pusselbit inför insatsen i Mali

För att den svenska styrkan i Mali ska kunna göra sitt jobb behöver de tillgång till en mängd fordon och materiel.
Men det är väl bara att lasta ombord sakerna på ett fartyg och skicka dit det? Nja, så enkelt är det inte. Mycket kan gå fel längs vägen. Fordonen som kan väga upp mot trettio ton måste lyftas och stuvas på rätt sätt för att hålla ihop och kunna användas när de kommer fram.

Kristian Croon och Ronny Andersson är två av dem som varit inblandade i arbetet. Foto: Carolina L Nilsson/Försvarsmakten
"Det är mycket lärorikt att jobba med logistik i en internationell miljö. Mycket är väldigt annorlunda men med gemensamma ansträngningar från alla inblandade löste vi uppgiften", säger Gustav Thörnblom som även han ingick i hamngruppen. Foto: Kristian Croon/Försvarsmakten
Bara en liten del av allt det som skickats ner. Foto: Kristian Croon/Försvarsmakten
”Här lastsäkrar man på ett annat sätt jämfört med hur vi är vana”, säger Kristian Croon. Foto: Kristian Croon/Försvarsmakten

Personal ur Marinbasens logistikkompani i Berga och Karlskrona har till vardags som uppgift att stödja våra sjöstridskrafter med marinlogistik. De har många års erfarenhet och vet hur man måste hantera last som fraktas över havet. De har varit med och transporterat materiel som använts under de olika marina insatserna utanför Somalia och vid ett tillfälle utanför Libanon. 

Med den erfarenhet av transporter både över land och hav, var de som klippta och skurna för jobbet. Uppgiften var att fixa den del av pusslet som innebar att följa materielen från Sverige till Dakar i Afrika vid två tillfällen i slutet av förra året. Där lämnade man den för vidare transport på landbacken till Timbuktu, mitt i insatsområdet.

Ronny Andersson är en av dem som varit med och vet vari utmaningen ligger med att transportera utrustningen.

– Man måste veta skillnaden i hur man ska stuva utrustning i en container som ska lastas på ett fartyg jämfört med hur man stuvar i en som bara ska åka på en lastbil. På havet utsätts lasten för större krafter i ett regelbundet nötande som kan pågå under flera veckor, dygnet runt. Man måste också förbereda materielen och fordonen så de klarar den påfrestning som salt i havsvatten och i luften utsätter den för. Sedan ska man ha förståelse för att det tar tid, lång tid, innan utrustningen når sitt mål. Då ska den kunna tas i bruk direkt, batterier måste vara laddade till exempel. Genom att bistå redan då containrarna packas kan transportskador förhindras, säger Ronny Andersson som varit med på resorna till Afrika.

Arbetet har delats av olika grupper där några ur personalen följt med från det att lasten tagits ombord på det av FN chartrade fartyget, följt med på fartyget som teknisk support, ronderat lastutrymmena och sett över sjösurrningarna under resans gång. En annan grupp har flugit ner till Dakar för att vara på plats när fartygen kommer in och övervakat lossningen av lasten till lastningen på lastbil, Kristian Croon var en av dem som åkte ner.

– I andra länder förekommer det att man inte har samma tankesätt som i Sverige, när det gäller lastning och lastsäkring, så vi är med och visar exempelvis vilka lyftpunkter och surrningspunkter man måste använda. Lyfter man en 29 tons tungbärgare måste man göra det på rätt sätt för att inte skada den. Vi har också olika tänk och resurser i hur man lastar och fraktar tunga bepansrade ”galtar” på lastbilar för vidare transport till insatsområdet, säger Kristian Croon som ingick i hamngruppen.

Bra erfarenheter

Många erfarenheter har dragits av arbetet och förhoppningen är att man i längden ska skydda materielen, minska på kostnader för reparationer och korta uppstartstiden för fordonen. Tar man hand om materielen före och under transport istället för att behöva laga på plats vid ankomst spar man både resurser och tid.