![Svenska luftvärnare besökte tyskt vän-förband]()
Den svenska delegationen tillsammans med sina tyska värdar, uppställda framför en av de snabbskjutande luftvärnskanonerna. Från vänster den tyske bataljonschefen överstelöjtnant Zoklitz, sergeanten Christoffer Johansson från Lv 6, den tyske flottiljchefen överste Stockman, chefen för Lv 6 överste Stefan Jönsson, överstelöjtnant Roger Åhfelt från Luftvärnets stridsskola och majoren Peter Sehlin från 61:a luftvärnsbataljonen.
Foto: Bundeswehr
![Svenska luftvärnare besöker tyskt vänförband. C Lv 6 provsitter en Lv-Pbv.]()
Med erfarenhet från före detta Skånska luftvärnsregementet och mycket samverkan med pansarförband, känner sig överste Stefan Jönsson hemma i en tysk pansarluftvärnsvagn.
Foto: Peter Sehlin/Försvarsmakten
En delegation luftvärnare, under ledning av regementschefen Stefan Jönsson, besökte i januari det tyska luftvärnsförbandet Flugabwehrraketengeswader 1 (Sv: 1 Luftvärnsflottiljen). Besöket la grunden till ett framtida utbyte mellan Sverige och Tyskland, vilket exempelvis kan innebära att delta i varandras övningar, förevisningar och utbildningar.
– Utbytet med vårt nya tyska vänförband är inte minst viktigt inför den kommande anskaffningen av ersättare till våra större robotsystem, konstaterar överste Stefan Jönsson.
– Tyskarna har i dag tyngre robotar med en väsentligt ökad räckvidd jämfört med våra nuvarande större robotar. Det innebär en annan teknik och taktik. Dessa mer långräckviddiga system kan även bekämpa taktiska ballistiska missiler, därför kan vi dra vissa lärdomar av tyskarna när vi själva snart ska välja ett nytt tyngre system.
Även Tyskland har genomfört en stor försvarsmaktsreform och har i dag samlat allt luftvärn under ett förband men eftersom allt deras luftvärn då också inordnats under flygvapnet kallas det inte regemente utan geschwader (eskader, tysk benämning av flottilj). Man har dock fler bataljoner inordnade under detta förband, tre bataljoner med det tyngre systemet och en bataljon som innehåller alla kvarvarande system från armén.
De tyska bataljonerna är utspridda över norra Tyskland även om de samordnas under en divisionsledning. Under besöket reste delegationen denna gång även till ”arméluftvärnsbataljonen” med Nato-beteckningen SAM Grp 61 (ty: FlaRakGr61), belägen utanför den lilla byn Panker vid östersjökusten. Där fick man se dels det korträckviddiga systemet ASRAD med roboten Stinger 2 i fordonsmontage och dels ett extremt snabbskjutande eldrörsluftvärn; Nächstbereichschutzsystem MANTIS med 35 mm automatkanoner. MANTIS monteras med flera pjäser kring en bas/camp vid internationell insats och har då uppgiften att bekämpa raketer och granater som skjuts in mot basen.
Vad kan då Tyskland få ut av samverkan med Sverige? Ja, en erfarenhet de dragit av att allt luftvärn har blivit inordnat under Flygvapnet är att de tappat viss kompetens – man har trots allt kvar en bataljon med de mer korträckviddiga vapen, som normalt får uppgiften att skydda arméförband. Här kan det svenska luftvärnet, med sin tydliga armé-koppling, bidra med erfarenheter.