Genderperspektivet — en del av försvarsförmågan

Försvarsmakten arbetar med att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1325, om kvinnor, fred och säkerhet för insatser och uppgifter i Sverige. Erfarenheterna från internationella insatser tas omhand och ligger till grund för fortsatt utveckling av Sveriges försvarsförmåga.

Rådgivaren i genderfrågor Anna Björsson samt Linda Johansson och Li Hammar från gendercentret NCGM.
Rådgivaren i genderfrågor Anna Björsson samt Linda Johansson och Li Hammar från gendercentret NCGM. Foto: Johanna Janemon/Försvarsmakten
Boken "Whose security?" publicerad av NCGM 2015, med fallbeskrivningar av hur FN:s säkerhetsråds resolution 1325 kan tas i beaktande under exempelvis militära operationer. Foto: Johanna Janemon/Försvarsmakten

Från internationella insatser har Försvarsmakten dragit flera erfarenheter av att använda resolution 1325, ett genderperspektiv, i planering av operationer bland annat. Några av lärdomarna finns samlade i den nyligen publicerade boken "Whose Security" (Vems säkerhet?), av nordiska gendercentret Nordic Centre for Gender in Military Operations, NCGM.

− "Whose Security?" tar upp konkreta och verkliga händelser från internationella insatser där genderperspektivet har använts. Skulle genderperspektivet ha tagits bort hade lösningen på ett säkerhetsproblem blivit annorlunda och i vissa fall potentiellt orsakat mer skada än nytta för operationen och civilbefolkningen, säger chefen för NCGM, kommendörkapten Jan Dunmurray.
− Behovet av ett genderperspektiv är minst lika viktigt när vi är på hemmaplan i Sverige som i en internationell fredsskapande insats. Även om risker och hot ser annorlunda ut i Sverige än i Afghanistan, så är risker och hot olika i proportion och typ för kvinnor, män, flickor och pojkar. Redan här har vi fyra olika perspektiv att använda oss av när vi ska lösa en säkerhetssituation, utan att någon av gruppernas specifika skyddsbehov glöms bort, fortsätter Jan Dunmurray.

I takt med ökat fokus på säkerheten i Sveriges närområde utvecklar nu Försvarsmakten koncept och verktyg för att också implementera resolutionen i hemmamiljö.

− Män, kvinnor, flickor och pojkar har olika skyddsbehov vilket är viktigt att förstå och omhänderta i en konfliktsituation. Men vad som är ännu viktigare är att se kvinnor och män som jämbördiga parter i krig och konflikt, vilket ju tydligt uttrycks i FN resolution 1325. Det vill säga att vi ser kvinnor och män som lika viktiga parter för att lösa en konfliktsituation, säger chefen för Försvarsmaktens insatschef, generallöjtnant Göran Mårtensson.

Han fortsätter:

− Det här perspektivet är inte bara viktigt i internationella insatser. Det är minst lika viktigt för insatser och uppgifter här i Sverige. Det gäller också övning och utbildning och därför behöver vi börja plocka hem genderperspektivet och få det till en integrerad del av vår krigsorganisation.

Insatschefens genderrådgivare, kapten Anna Björsson och produktionsledningens verksamhetsutvecklare och rådgivare Mikael Wallentin Åström jobbar tillsammans fram en handbok för hur genderperspektivet ska användas på bataljonsnivån, men också i utbildning, övning och planering av insatser. Arbetet sker under ledning av insatsstaben och med stöd av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

− Försvarsmakten har sedan 2003, när genderperspektivet först implementerades, gjort en enorm resa. Från att veta att vi ska implementera resolutionen till att nu förstå hur vi ska implementera den har varit fokuserat till internationella insatser. Nu tas handboken fram under 2015 för att förbereda oss innan insats och med Sverige som huvudfokus. Det som styr handbokens användbarhet är vår kärnverksamhet, alltså vår förmåga till väpnad strid. Därför tar vi hjälp av experter inom myndigheten från olika nivåer, både civila och militärer, som har erfarenheten av att utbilda och utveckla förmågan till väpnad strid, säger kapten Anna Björsson.

FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet fastställdes år 2000. Försvarsmakten har i sitt uppdrag från regeringen att implementera resolutionen i sin verksamhet. Resolutionen slår fast att det internationella samfundet måste uppmärksamma och ta speciell hänsyn till kvinnors utsatta situation i krig och konflikt samt att FN:s medlemsländer måste verka för att involvera kvinnor i fredsförebyggande och konfliktlösande arbete.