"Stridens slutfas"

Förbandet hade nu god kontroll över motståndaren och tidigt på lördag morgon, började de sin framryckning mot Muskö. Amfibieskyttekompaniet landsteg tyst under morgontimmarna med invisning från kustjägarkompaniet. Efter några timmars framryckning mötte kompaniet åter på motstånd och det blev en lång och utdragen strid. Målet för förbandet var att ta sig ner till Muskö hamn för att slutligen kunna skydda den.

Längs framryckningsvägarna hade motståndaren riggat upp sprängladdningar av olika slag vilket medförde att förbandets EOD-pluton ur 201:a ledningskompaniet, fick oskadliggöra laddningarna för att amfibieskyttekompaniet skulle kunna fortsätta framryckningen. När kompaniet hade nått hamnområdet, skulle även byggnader sökas igenom vilket var en tidskrävande men nödvändig uppgift för att säkerställa att det varken fanns någon motståndare eller sprängladdningar kvar. Efter en lång natt hade slutligen motståndaren slagits ut och hamnen kunde nu skyddas.

Övningsscenariot i stort

Under söndagen i dag, avslutas själva övningsmomenten, det som nu återstår är genomgångar efter övning, erfarenhetsarbete och inte minst vård och återställning av all utrustning. Under den drygt veckolånga övningen har huvuddelen av förbandets ingående funktioner övats.

Önvingen inleddes med ett inspelat scenario som föranledde att förbandets tidvis tjänstgörande soldater mobiliserades. Samtidigt fick 132:a säkerhetskompani sjö order om att omgrupper från Göteborg till ostkusten för att lösa säkerhetsuppgifter i Stockholms södra skärgård. Amfibiebataljonen hade fått uppgiften att genomföra spaning, fördröjningsstrid och sjömålsstrid i mellersta skärgårdsområdet. Fördröjnings-och sjömålsstrid kan tyckas som ganska vida begrepp, men de omfattar en hel mängd av olika uppgifter. Under hela övningen har förbanden mött på motståndare som i huvudsak har ”spelats” av hemvärnssoldater ur Älvsborgsgruppen. Ett motiverat och väl förberett gäng hemvärnssoldater som har gett bra motstånd över tiden. En stridsbåtsbesättning ur förbandets hemvärnsbataljoner har också deltagit och främst kört transporter kopplade till övningsledningen. Sammantaget en bra övning där ledningen på olika nivåer har övats och prövats. Det har också varit positivt att två av Amfiberegementets krigsförband har kunna samöva, nämligen andra amfibiebataljonen och 132:a säkerhetskompani sjö. Övningen har dessutom varit värdefull ur den aspekten att amfibiebataljonen har kunnat öva i sin helhet, vilket inte har varit möjlig under en tid då förbandet i olika delar och perioder har varit insatta i Afghanistan.

– Förbandet har varit en del i den marina höstövningen där hela marinen har övats men vi har också övat amfibiespecifika uppgifter. Övningen har varit viktig för amfibieförbandets återtagande av våra förmågor att kunna genomföra amfibiestrid inom ramen för nationella uppgifter. Det har varit en bra övning där många enskilda insatser har bidragit till att det har blivit bra, just nu går det inte att säga att vi har nått alla utbildningsmålen, det kommer utvärderingen att ge svar på. Att öva förbandets tidvis tjänstgörande soldater har också varit värdefullt. Det viktigaste vapnet vi har, är inte stridsbåtar, granatkastare eller robot 17, det är ni amfibiesoldater och officerare, sa övningsledaren Anders Bohman under genomgången efter övningen.