Chef för en insatspluton

Solen har gått ner över Hemvärnets stridsskola. Det råder kompakt höstmörker och därmed har lugnet lagt sig över skogen. Men innanför decimetertjocka grönmålade väggar pågår febril aktivitet i det gamla robotförrådet. På golvet finns ett miniatyrlandskap uppbyggt på en yta av 5 x 5 meter. Plutonchefen taktiserar nästa genomförande med sina gruppchefer. Dessa rör sig som jättar inne i modellen för att symbolisera sina trupprörelser allt efter att de får order.

– Order första grupp, understödsgrupp. Ta stridsställning höjden. Eld mot objektet. Beredd genomsöka objektet.

Ordern ges av Fredrik Olausson som ska gå in som ställföreträdande plutonchef i en hemvärnsinsatspluton. Nu är han på kurs på Hemvärnets stridsskola. Detta är den sista kursen i en serie av tre. Varje del omfattar 10 intensiva dagar.
– Under en stor del av kursen agerar jag som plutonchef, berättar Fredrik. Det innebär att jag taktiserar och skriver order efter order utifrån olika uppgifter jag får från högre chef. Kursens instruktörer ger mig löpande återkoppling på mitt genomförande. Det är otroligt berikande.

Kurschefen - kapten Wall är imponerad över den kraft som finns hos eleverna. De avsätter frivilligt tid här. Det ställer höga krav på utbildningen. Totalt motsvarar kurserna över en och en halv månads arbetstid eller cirka 15 högskolepoäng. Energin bland eleverna skapar glädje.

Kunskap är färskvara

Pontus Stenberg berättar att detta är sista steget som krävs i hans befattningsutbildning för att bli plutonchef. Han är glad att han nu kommit i mål i och med sista kursen.
– Kursen har givit mig systemförståelse, inkluderat plutonens förstärkningsvapen - kulsprutor och granatgevär. Under tidpress jobbar vi med att producerar begripliga stridsplaner och ordrar. Det är viktigt med chefsutbildning, fortsätter han. För det behövs repetition även om man är grundutbildad som plutonchef eftersom kunskap är färskvara.

Pontus menar att erfarenhetsutbytet eleverna emellan är en stor behållning av kursen. Det är fantastiskt när all denna kompetens som finns ute i landet samlas. Här finns bland annat erfarenheter från jägarsoldater, pansar, luftvärn och artilleri. Tillsammans med deras civila kunskaper är bägaren fylld till bredden. I den ryms akademiker inom teknisk fysik med spets inom bildanalys, filmkonsulent, avdelningschef på statligt verk och entreprenör med bowlinghall. Sammantaget ger det en otrolig kompetensbredd.

Utrymme för reflektioner

– För mig var det ingen tvekan att gå utbildningen, säger Robert Kollin. Jag blev befordrad till insatsplutonchef och då är det ett formellt krav att ha genomfört kursen. Del tre har givit utrymme för mycket reflektion. Ledarskapet har ställt på sin spets. Jag upplever det som otroligt värdefullt att få se andra leda och inspireras av deras taktik och metodik, menar han. Kursen har även bidragit med ökad soldatförståelse. Det är bra att som chef ibland få uppleva striden ur soldatperspektiv. Det ökar min förmåga som chef och skapar insikt i alla led, avslutar Robert.

Gå om kursen

Kapten Wall menar att inte många vet att det går utmärkt att gå om kursen. Han uppmanar landets plutonchefer att göra så efter tre till fem år i befattning. Förutsättningarna och därmed kursen utvecklas ständigt och det är ett utmärkt sätt att hålla sig uppdaterad.

Sedan behöver man bygga på med instruktörskurs två. Då har man tillgång till alla verktyg som utvecklar plutonen. Först då kan man både leda och utbilda sin trupp.

Högt stridsvärde bland dagens chefer

Stridsskolan konstaterar med glädje att den fysiska statusen ökat markant på befälseleverna de sista åren. Idag har många ett högt stridsvärde och kan verka som föregångsmän bland sina soldater. Det är mycket viktigt för Hemvärnet och dess förmåga