Strid, det mest extrema på konfliktskalan

Försvarsmakten ska lösa uppgifter längs hela konfliktskalan, där väpnad strid är den mest extrema uppgiften som personalen tränas för. Under den drygt fem dagar långa övningen på Gotland, har soldater, sjömän och Hemvärnssoldater i huvudsak tränat på uppgifter som mer har varit på en lägre konfliktnivå. Men tillfället har självklart nyttjats för att öva det mest extrema, nämligen strid. Utöver stridsskjutningar på Tofta skjutfält, har även stridsmoment övats.

Möjligheten till sjö-och markrörlighet finns i kompaniet. Här framrycker soldater bakom stridsfordon, även kallad Galten
Möjligheten till sjö-och markrörlighet finns i kompaniet. Här framrycker soldater bakom stridsfordon, även kallad Galten
Möjligheten till sjö-och markrörlighet finns i kompaniet. Här framrycker soldater bakom stridsfordon, även kallad Galten Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Strid en den högsta konfliktnivån, den måste övas.
Strid en den högsta konfliktnivån, den måste övas. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Stridsbåtarna fungerade både som transport och som understöd när kompaniet ryckte fram i terrängen
Stridsbåtarna fungerade både som transport och som understöd när kompaniet ryckte fram i terrängen Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
En "skadad" soldat omhändertogs under transport med stridsbåt till mer kvalificerad sjukvård
En "skadad" soldat omhändertogs under transport med stridsbåt till mer kvalificerad sjukvård Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Väl i land, möttes den skadade upp av sjukvårdsvagnen för vidare omhändertagande och transport
Väl i land, möttes den skadade upp av sjukvårdsvagnen för vidare omhändertagande och transport Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Några av den operativa reservens fordon, uppställda vid Slite
Några av den operativa reservens fordon, uppställda vid Slite Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

Under några intensiva timmar, var 204:e amfibieskyttekompaniet i strid i området kring Slite på Gotland. Kompaniet använde sig av hela sin sjö-och landrörlighet, det vill säga både stridsbåtar och fordon. Att både vara sjö-och landrörlig, är en unik förmåga som andra amfibiebataljonen besitter.

– Mitt kompani utgör den operativa reserven under 2014 (OR14), vilket innebär att vi ska vara gripbara för att kunna lösa uppgifter här hemma eller någon annanstans. För oss har den här övningen gett ännu ett tillfälle att öva både vår beredskap såväl som vår teknik och metoder. De uppgifter vi har löst tillsammans med resterande del av vårt krigsförband, andra amfibiebataljonen, Hemvärnsbataljonen och korvetterna, har varit mycket givande. Att som operativ reserv dessutom få möjligheten att öva ett samordnat stridsmoment med kompaniets ingående stridsbåtar och fordon, har höjt nivån ytterligare på kompaniet, sa Patrik Berge, kompanichef

Under stridsmomentet  "skades" soldater, vilket gav bra tillfälle att öva hela skjukvårdskedjan. Den skadade omhändertogs direkt på plats och transporterades från skadeplatsen så snabbt det var möjligt för att få mer kvalifiserad vård.

Operativ reserv

Sedan hösten 2006 har Försvarsmakten avdelat ett förband motsvarande ett skyttekompani, som en operativ reserv. Syftet är att Försvarsmakten och Sverige, ska ha tillgång till ett omedelbart gripbart förband. Ansvaret att sätta upp en operativ reserv, fördelas mellan Försvarsmaktens olika förband och för tillfället har Amfibieregementet ansvaret fram till årsskiftet 2014/15.