Akutsjukvård i fält

Flåsande soldater kastar sig ner vid en figurant och läser på skadekortet för att påbörja ett omhändertagande. Efter att ha genomfört ett fälttest, två kilometer löpning iförd stridsutrustning, är det svårare att fokusera på sitt omhändertagande. Soldaterna som genomför sin utbildningskontroll för kursen i akutsjukvård i fält (ASF) påbörjar sina omhändertagande och håller kontakten med figuranterna samtidigt som de återhämtar sin andning.

Akutsjukvårdare i fält (ASF), utbildning
Akutsjukvårdare i fält (ASF), utbildning
Det gäller att arbeta snabbt under övningens omhändertagande. Varje omhändertagande klockas. Foto: Kalle Bendroth/Försvarsmakten
Akutsjukvårdare i fält (ASF), utbildning
Akutsjukvårdare på väg mot att hjälpa en "skadad" kamrat. Foto: Kalle Bendroth/Försvarsmakten

Utbildningen står på tre ben; patologi (sjukdomslära), praktisk tillämpning och militär anpassning. Att arbeta med sjukvård i ett krigsförband skiljer sig en del från arbetet på ett vanligt sjukhus då undersökningen istället för en brits i ett undersökningsrum kan ske i ett skogsbryn, på en plats som inte är säker att vistas på. Utbildningskontrollen ser så att sjukvårdarna kan utföra sina jobb överallt, trots fysisk belastning och dåligt med mat och sömn under ett dygn.

Sjukvårdarna som deltar i utbildningen jobbar annars på antingen 71:a bataljonens förbandsplats eller sjukvårdsgrupper på bataljonens kompanier.

Utbildningen som gått över 10 veckor, började med en teoretisk del som hölls på Lunds Universitet och följdes sedan upp med praktik och anpassningen till att kunna verka under rätt förhållanden.

På plats under utbildningskontrollen finns även Berit Kärfve, universitetsadjunkt på institutionen för hälsovetenskap och kursledare under den teoretiska delen av ASF-kursen.

Det är nu första gången hon får se sina elever verka ute i sin verklighet, på förbandet.

− Man ser att de har systematik i sin undersökning och kan agera på ett bra sätt. De har fått med sig de fysiologiska och anatomiska grunderna och kan se samverkan mellan lungor, hjärta och medvetande. Det är viktigt, säger Berit Kärfve.

Soldaterna som deltar i kursen har andfådda och svettiga genomfört sina omhändertagande och ska snart börja röra sig mot en spolhall, för att visa att de även kan utföra sin befattning trots påfallande väta. Det är främst behandling av katastrofblödning, ofria luftvägar och ventilpneumothorax (andnings och cirkulationskollaps) som akutsjukvårdarna lärt sig och fokuserar på. Det är här som de kan göra skillnad och rädda en eventuellt skadad kamrat.

− Agerar de som de gjorde här, så kan de verkligen rädda liv. De kan hitta skador och behandla dessa på rätt sätt. Det är viktigt att de alltid kan göra ett snabbt ingripande, den första tiden är mest kritisk. Sedan är det även viktigt att de gör ett första bedömmande av skadan. Att kunna följa tillståndet på den skadade gör att man även kan utesluta vissa skador och  få en fingervisning om vad som är fel. Soldaternas bedömning ger ett bättre underlag till nästa steg i sjukvårdskedjan, säger Berit Kärfve.

Soldaterna har en lång natt framför sig innan utbildningskontrollen är utförd, följande morgon. Lightsticks delas ut till soldaterna, som efter fälttest och omhändertagande börjar röra sig mot kvällens nästa prövning.