Två trotjänare ersätts

I slutfasen av kalla kriget behövde Sverige stärka upp sin förmåga att upptäcka och bekämpa inkräktare som kom sjövägen. HMS Djärv och HMS Händig var två av tolv bevakningsbåtar som införskaffades för att förbättra den förmågan.

Ombord kan man lasta 6 sjunkbomber vilket gör båtarna mycket användbara för ubåtsjakt Foto: Magnus Jirlind/Försvarsmakten
Bevakningsbåtarna är 23 meter långa. Det kan gunga en del när sjöövervakning genomförs. Foto: Magnus Jirlind/Försvarsmakten

Bevakningsbåt 80 av tapperklass, är relativt små och lättrörliga men tungt bestyckade fartyg. Uppgifterna som de löser är ubåtsjakt, bevakning och sjöövervakning. Nu ersätts trotjänarna med två andra bevakningsbåtar då de har kämpat i ur och skur sedan 1993 när fartygen sjösattes.

Bevakningsbåtarna utgör en viktig del när Sverige hävdar sin territoriella integritet.  Många minnen sitter i väggarna på dessa två trotjänare och det finns många berättelser inte minst i Leif Nellmer som har varit fartygschef ombord på HMS Djärv sen 1996.

– Min fru har slutat tillaga kyckling då när jag för tredje gången under en period då vi genomförde ubåtsjakt, fick vända halvvägs på väg  hem och åka tillbaka till fartyget.Vi kastade loss och hon stod hemma med en klar kyckling i ugnen, säger Leif.

De två bevakningsbåtarna HMS Orädd och HMS Munter som nu ersätter kommer från 17.bevakningsbåtskompaniet på västkusten.

– Jag mönstrar nu på HMS Hurtig som fartygschef. Klart att det känns vemodigt att lämna ett fartyg som har varit en del i mitt liv i snart tjugo år. Det är besättningen som gör fartyget och inte tvärtom så när vi går loss nästa gång för att genomföra sjöövervakning kommer det kännas lika bra som vanligt, säger Leif.

HMS Orädd och HMS Munter kommer likt HMS Djärv och HMS Händig fylla en viktig uppgift när kusten kring Sverige ska övervakas. En uppgift som kommer att vara extra viktig nu när det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön har försämrats.