Säkerhetskompani sjö tar upp spåret

Ett fientligt specialförband misstänks ha innästlat i norra delen av Västkusten. Ökad risk försabotage och underrättelseinhämtning mot några av Försvarsmaktens viktigare anläggningar råder. Order produceras och säkerhetssoldater gör sig redo för strid. Under några intensiva dagar i september, bedrev Säkerhetskompani sjö övning av säkerhetsoperationer under rådande krig.

Säkerhetspluton under inbrytning
Säkerhetspluton under inbrytning
Foto: Mikael Jakobsson/Försvarsmakten
Stridsvärdeshöjande åtgärder efter genomförd jakt, säkerhetssoldater gör sig redo för lösandet av nya uppgifter
Foto: Mikael Jakobsson/Försvarsmakten

Säkerhetskompani sjö, som är en del av Försvarsmaktens säkerhetsbataljon, är ett av Försvarsmaktens säkerhetsförband medhuvuduppgift att upptäcka och avvärja säkerhetshotande verksamhet riktade mot Försvarsmaktens angelägenheter.Förbandet förväntas kunna agera mot hot som kan förekomma i hela konfliktskalan, från fred till krig, något som ställer krav på dess förmåga att anpassa sig till olika förutsättningar.

Kompaniet är specialiserat på att kunna uppträda i kust- och skärgårdsområden både på land och till sjöss. På senare tid har kompaniet utökats med ny personal och nyutrustning. För att pröva förbandets status med den nya personalen och den nya materielen, genomfördes en fyra dygn lång momentövning.

Fysisk och psykisk stabiletet en förutsättning

Övningsscenariot utgick ifrån att en mindre enhet ur ett fientlig specialförband infiltrerat på Västkusten för att bedriva underrättelseinhämtning och sabotage riktat mot vitala delar av Försvarsmaktens infrastruktur.

En spaningsgrupp blev därför tidigt utgrupperad i området där motståndaren misstänktes kunna uppträda. Observationer av avvikande aktiviteter började snart rapporteras in och ett detaljerat rekognoseringsunderlag över en byggnad som motståndaren misstänktes använda utarbetades och redovisades för kompanichefen. Den pågående verksamheten bedömdes som så allvarlig att en omedelbar order om tillslag förbereddes.

Det spaningsunderlag som förbandet hade inhämtat överlämnades till säkerhetsplutonen som då fick i uppgift att genomföra inbrytning och genomsök av byggnaden för att gripa eventuella motståndare.

Under morgontimmarna genomfördes en snabb och precis insats. Snart kunde det dock konstanteras att byggnaden var tom på både människor och synbar utrustning, men för att vara på den säkra sidan sattes nu kompaniets vapen- och ammunitionssökgrupp in och under de följande tolv timmarna, finkammades byggnaden från golv till tak.

Kort efter inbrytningen indikerade en av plutonens tjänstehundar ett utgående spår från byggnaden. Någon eller några hade med andra ord nyligen befunnit sig på platsen. Härmed gick övningen in i en ny fas där säkerhetspluton bedrev spårning med hund, ett moment som kallas jakt,och spaningsgruppen rent övningstekniskt bytte sida till att nu vara de som jagades.

En intensiv jakt sattes igång och efter mörkrets inbrott hade den tungt lastade motståndargruppen hunnits ifatt. Stridskontakt utbröt vilket ledde till skadeutfall på den förföljande styrkan som tillfälligt tvingades avbryta jakten. Timmarna senare var man, tack vare sin hund, motståndaren på spåret igen och efter ett dygns förföljning med ytterligare skottväxlingar lade fienden ner sina vapen och kunde gripas efter att ha tagit sig cirka 20 kilometer på flyende fot igenom bitvis mycket svårt kuperad terräng.

Kompaniets soldater pressades periodvis hårt under övningen. För att lösa den här typen av uppgifter krävs god fysisk och psykisk status, stor flexibilitet och stort ansvarstagande. Soldaterna måste också kunna arbeta under långa perioder med begränsade underhållsmöjligheter. Det var något som prövades under övningen och som gjorde både soldater och kompaniet rikare på nya erfarenheter på olika nivåer.