Under konferensen möttes politiker, tjänstemän, forskare, aktivister, representanter från civilsamhället, näringsliv, myndigheter, allmänhet och andra aktörer för att diskutera de jämställdhetspolitiska utmaningarna och formulera konkreta krav och strategier för att uppnå ett jämställt samhälle.
Försvarsmakten var på plats i Malmö och medverkade i panelen i två seminarier och deltog i en rad seminarier och föreläsningar under fyra dagar.
Försvarsmaktens ställföreträdande insatschef, konteramiral Anders Grenstad, deltog i ett seminarium anordnat av JiM, Jämställdhetsintegrering i myndigheter, en regeringssatsning på stärkt jämställdhetsarbete. På seminariet fick flera av de 18 myndigheter som ingår i projektet presentera vilka insatser de gjort inom ramen för jämställdhetsintegreringsuppdraget. Anders Grenstad framhävde att Försvarsmakten aktivt jobbar med jämställdhetsfrågor, men att en hel del av det som behöver göras fortfarande återstår.
Anders Grenstad fick frågan om vad Försvarsmakten vinner på att skilja arbetet med FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och gender i insatser å ena sidan och den interna jämställdhetsintegreringen i myndigheten å andra sidan.
− Utmaningen är att reda ut när vi förhåller oss till svensk diskrimineringslagstiftning och följer jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014, och när det snarare handlar om att genomföra resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, resonerade Anders Grenstad.
Jämställdhetsarbetet siktar på att göra Försvarsmakten till en arbetsgivare som värderar medarbetarnas kompetens i första hand och som behandlar alla människor lika, oberoende av kön. Arbetet tar avstamp i grundläggande lagstiftning mot diskriminering och i regeringens inriktningar på området. Målsättningarna på jämställdhetsområdet är också i en central roll i myndighetens verksamhet, då en jämställd arbetsmiljö är en förutsättning för att kunna både rekrytera och behålla både kvinnor och män.
I förlängningen är också insatsverksamheten beroende av en jämställd verksamhetsbild där både kvinnor och män verkar i olika roller, då Försvarsmakten i sina operationer behöver kunna använda all sin personal i dess fulla kapacitet och bygga säkerhet för hela civilbefolkningen i ett insatsområde, såväl kvinnor som män. Införlivandet av ett genderperspektiv i planering, genomförande och uppföljning i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 stärker även den operativa effekten i insatser. Bland annat kan lägesuppfattningen i ett operationsområde förbättras och skyddet för truppen stärkas. Ett genderperspektiv är också nödvändigt för att uppfylla de mandat svensk trupp arbetar under – till exempel att trygga säkerhet för hela befolkningen. För att uppfylla mandatet i en insats måste Försvarsmakten därför redan vid övning och utbildning inför insatser tänka i dessa banor.
Försvarsmakten deltog även i ett seminarium anordnat av Folk och Försvar. Rubriken för diskussionen var "Säkerhet för Afghanistans kvinnor – 12 år senare" och samtalet öppnades av anföranden av biståndsminister Hillevi Engström och konteramiral Anders Grenstad. Därefter tog Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén, Helené Lackenbauer från Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarsmaktens rådgivare i gender, kapten Anna Björsson vid för en paneldiskussion.
Frågor som diskuterades var: Vad skapar säkerhet för kvinnor i Afghanistan? Hur ser militär-civil samverkan ut och vilket ansvar har Försvarsmakten för kvinnors situation i Afghanistan? Sverige har haft ett omfattande engagemang i Afghanistan under de senaste 12 åren, och det finns en ännu längre historia av civilsamhällesinsatser i landet. Försvarsmakten har dragit huvuddelen av sina lärdomar genom att arbeta operativt med genderfrågor i Afghanistan och anser att det är viktigt att ta med sig med denna kunskap och dessa erfarenheter in i kommande insatser.