Hur spränger man en granat som ligger mitt i stan?

Den här uppgiften fick grupperna som jobbar med konventionell ammunition från Ing 2, I 19 och Fjärde Sjöstridsflottiljen lösa under SWEDEC EOD Exercise 2014. Hur löser gruppen med ammunitionsröjare uppdraget på ett säkert sätt?

Normalt när man genomför ammunitions- och minröjningsverksamhet jobbar man efter följande prioritering:

1. Rädda liv
2. Skydda egendom och miljö
3. Säkra bevis
4. Återställ platsen till det normala

I det här fallet valde samtliga grupper att oskadliga ammunitionsobjektet på plats med skadebegränsande åtgärder för att minska påfrestningarna för de boende i området. Det är alltid en avvägning hur man ska tolka ovanstående prioritering. Det säkraste är kanske inte alltid det bästa. I övningsmomentet som grupperna genomförde hade det säkraste varit att utrymma alla byggnader i närheten men det hade gjort stor påverkan på de boende som varit tvungna att lämna sina hem och det hade tagit väldigt lång tid. Grupperna valde istället en minimal utrymning och genomförde ändå oskadliggörandet av granaten med en väldigt hög säkerhet genom full skyddstäckning.

Inför all ammunitionsröjning genomför man en teknisk riskbedömning för att på det säkraste sättet kunna omhänderta problemet med minst risk för alla inblandade parter. En teknisk riskbedömning innebär att man tittar på ammunitionsobjektet och utifrån de yttre attributen gör man en klassificering, man bedömer typ och verkan, samt status. Status – farlig eller inte farlig.

När man gjort den första bedömningen och utifrån den tekniska riskbedömningen fastställer ammunitionsröjningsledaren om objektet är farligt eller inte. Bedöms den som farlig används bland annat EOD IS för att identifiera ammunitionen.

”EOD IS betyder explosive ordnance device information system och är ett svenskt system som ägs av Försvarsmakten och administreras av Swedec. Systemet innehåller en ammunitionsdatabas och flera andra funktioner som underlättar för ammunitionsröjaren.” I databasen kan ammunitionsröjaren hitta mer detaljerad information om objektet som t.ex. sprängskisser, hanteringssäkringsanvisningar och oskadliggörandemetoder.

I det här fallet fastställde ammunitionsröjningsledaren att objektet var farligt och måste oskadliggöras på plats. För att inte skada närliggande byggnader behöver gruppen vidta skadebegränsande åtgärder. Det innebär att situationen kräver fullständig skyddstäckning som betyder att man täcker in granaten med ett tjockt lager sand eller sandsäckar. Detta för att ta bort risken för splitter från granaten samt splitter från stenar och annat i närheten av objektet. Även trycket från själva detonationen tas upp av skyddstäckningen. Efter att gruppen kontrollerat resultatet och konstaterat att ammunitionsobjektet är oskadliggjort släpps avspärrningarna och återställandet av platsen påbörjas så att livet kan återgå till det normala för de boende i området.

Övningsledare Marcus Skytt från Swedec som planerat momentet berättar att en av anledningarna till att övningsmomentet är bra är tack vare att det är i en stadsmiljö där det finns fiber, vattenledningar, kablar precis som i verkligheten. Det man lärt sig under grundutbildningen får man under den här övningen tillämpa fullt ut. Gör man fel så går det fel på riktigt säger Marcus. Vi har fått ett kvitto på att de metoder vi utbildar på fungerar och grupperna har fått chansen att öva och använda sina kunskaper fortsätter han.