Vi befinner oss på Svenska Psykiatrikongressen som genomförs på Bergakungens biosalonger i Göteborg, därav den jättestora skärmen. Helena, som jobbar på Försvarsmedicincentrum i Göteborg, håller ett föredrag om kliniska särdrag inom militär psykiatri. På den gigantiska skärmen visas en undersökning som gjorts på danska soldater som gjort utlandstjänstgöring (veteraner). Där påvisas att PTSD-symptom kan uppkomma så sent som upp till två och ett halvt år efter hemkomsten.
PTSD är en förkortning för posttraumatiskt stressyndrom efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba den som varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av dess integritet. Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka. Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever man den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat.
Söker oftare för kroppsliga åkommor
Det som skiljer en veteran från en civil är bland annat att veteranerna sällan söker hjälp själva, utan de gör det på uppmaning av andra. Dessutom söker de oftast för kroppsliga åkommor istället för att söka sig till psykiatrin. De vanligaste sökorsakerna är sömnstörningar (som kan leda till alkohol-/drogproblem när man försöker behandla sig själv), relationsproblematik och arbetsmiljö- och utagerande problematik.
Om en person kommer till primärvården med till exempel sömnsvårigheter bör man ställa frågan om patienten har gjort utlandstjänstgöring. Om svaret är ja är det inte bara att ge patienten sömntabletter och skicka hem henne/honom.
Helena menar att den civila sjukvården inte alltid är rätt rustade för att ge en bra hjälp till veteraner. Den första krocken som uppstår är nomenklatur.
- En civil psykiatriker vet sällan vad till exempel förkortningen IED betyder, och redan där kan patienten få minskat förtroende och kanske inte vilja öppna sig, säger Helena.
”Militära” behandlingar
Helena pratar även om de behandlingsmöjligheter som finns att tillgå inom det militära. Exempel på sådana är KBT (kognitiv beteendeterapi), EMDR (en psykoterapimetod baserad på ögonrörelser), och förlängd exponering i samband med Virtual Reality Therapy (VRT). VRT går ut på att man i ett datorprogram skapar en miljö som är så lik den traumatiska miljön som möjligt. Därefter får patienten ”befinna” sig i miljön med hjälp av virtual reality-glasögon, och sedan berätta och minnas. Under vägledning lär sig patienten sedan att hantera sina stressymptom.
Det finns ytterligare behandlingsformer, men i Sverige används enbart av KBT och EMDR. Övriga behandlingsformer har dock gett goda resultat utomlands.
Som avslutning understryker dock Helena att Sverige idag har färre veteraner som mår dåligt, jämfört med andra länder. Det är såklart positivt, och en stor orsak till detta är att Försvarsmakten är noga när vid rekryteringen av personal.