Med förändring i fokus

Försvarsmakten genomför stora förändringar på flera områden, inte minst när det gäller personalförsörjningen. Förändringsarbete var därför ett naturligt föreläsnings- och diskussionsämne vid årets nätverksmöte i ledarskap och pedagogik som nyligen genomfördes vid Militärhögskolan i Halmstad.

Ett femtiotal deltagare i nätverksmötet diskuterar gruppvis vilken typ av forskning eller studier som bäst stödjer utvecklingen av ett gott ledarskap i praktiken. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Johan Lindgren och Magnus Gimås, P 4, diskuterar dagens föreläsningar. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Göran Henriks från Landstinget i Jönköping berättar om sju viktiga frågeställningar som visar vägen i ett förändringsarbete. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Per Thilander från Handelshögskolan i Göteborg berättar om resultatet av sin forskningsstudie av HR-transformationen i Försvarsmakten. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet, FMLOPE, stod som vanligt värd för ett möte med ett varierat och innehållsrikt program av föreläsningar, workshops och gruppdiskussioner.

– Det är verkligen värdefullt att komma hit och knyta nya kontakter, och att få lyssna till och samtala med de som är proffs på ledarskap och pedagogik. För mig är det särskilt intressant med nya tankar och idéer kring förändringsarbete eftersom vi just håller på att slå ihop två bataljonsstaber på P 4, säger Magnus Gimås, ställföreträdande bataljonchef på P 4, och en av femtiotalet mötesdeltagare.

Ny syn på utvecklingsarbete

Göran Henriks, utvecklingsdirektör vid Landstinget i Jönköping, väckte många tankar när han bland annat berättade om hur synen på utvecklingsarbete har förändrats inom hälso- och sjukvården i Jönköping. Han betonade bland annat vikten av att det finns fysiska platser att mötas på som inbjuder till en dialog där alla medarbetare är med i utvecklingsarbetet när det gäller att till exempel förändra arbetssätt. Till en början möttes man i linneförrådet på sjukhuset vilket inte var optimalt. Numer finns ett särskilt hus, Qulturum, dit alla kommer i civila kläder för att delta i utvecklingsarbetet. Patienter, i form av sjukvårdens kunder, är numer alltid självklara deltagare.

– Jag tar med mig några viktiga frågeställningar hem. Jag tror att vi bland annat behöver konkretisera oss när det gäller vad vi vill åstadkomma med förändringen och analysera vilka förbättringar den verkligen leder till. Sen måste vi bryta ner det här i detaljer när vi ska förklara för våra medarbetare vad förändringen innebär, säger Magnus Gimås

– För mig är det mesta känt, men det är jättebra att även det strategiska ledarskaps- och utvecklingsperspektivet synliggörs. Jag hade gärna sett fler chefer här så att vi hade kunnat föra en meningsfull dialog om den förändringssituation vi är i, tillägger Roger Pettersson, mötesdeltagare och lärare på Markstridsskolan

Stora förändringar i personaltjänsten

En av de genomgripande förändringarna på senare år i Försvarsmakten har varit den så kallade HR-transformationen som innebär ett förändrat arbetssätt när det gäller personaltjänsten. Per Thilander, forskare på Handelshögskolan i Göteborg, har bland annat följt Försvarsmakten under transformeringens inledande tre år. Under en föreläsning berättade han om de iakttagelser och reflektioner han gjort i forskningsarbetet.

– Tanken var att transformeringen skulle fördela den administrativa delen av personaltjänsten på fler medarbetare för att frigöra den tidigare HR-funktionens samlade resurser till framförallt strategiskt personalarbete på central nivå– något som i praktiken visade sig förändra många chefers roll och arbetsuppgifter ute i organisationen, förklarar Per Thilander. Den stora frågan är om personaltjänst kan hanteras som ett ting eller är något som skapas i ett nära samarbete mellan HR-funktion, chefer och medarbetare. Det senare perspektivet kräver att man inte bortser från relationers betydelse i personaltjänstarbetet.

Per Thilander fann att organisationen hittade olika så kallade ”coping”-strategier i inledningen – man hittade helt enkelt olika sätt att lösa problemet när man inte upplevde att det nya anvisade arbetssättet fungerade tillräckligt bra. Organisationen kringgick till exempel anvisat centralt telefon- och IT-stöd för självhjälp och sökte svaren hos källor som var kända sedan tidigare.

Magnus Gimås har som ställföreträdande bataljonchef delansvar för cirka 75 procent av personalen på P 4, både heltids- och deltidstjänstgörande:

– På bataljonen såg vi helt enkelt till att bemanna upp personaltjänstfunktionen på ett tillfredsställande sätt. Vi hanterar komplexa frågor hela tiden vad gäller till exempel reservofficerare och deltidstjänstgörande soldater – personalkategorier som inledningsvis inte haft personalavtal på plats. Personaltjänst är stort och viktigt för oss!