Nordisk flygstridsledning

I en flygövning som Iceland Air Meet, IAM, finns många funktioner som behövs för att verksamheten ska kunna genomföras. I det isländska CRC (Command and Reporting Center) på Keflavikbasen arbetar flygstridsledare och luftbevakare från Luftstridsskolan i Luleå med att leda och identifiera flygplan tillsammans med kollegor från Norge och Finland.

Innan Iceland Air Meet har stridslednings- och luftbevakningspersonalen utbildats på systemet som är ett annat än det svenska StriC. Utbildningen genomfördes under sista veckan i november 2013.
Innan Iceland Air Meet har stridslednings- och luftbevakningspersonalen utbildats på systemet som är ett annat än det svenska StriC. Utbildningen genomfördes under sista veckan i november 2013.
Innan Iceland Air Meet har stridslednings- och luftbevakningspersonalen utbildats på systemet som är ett annat än det svenska StriC. Utbildningen genomfördes under sista veckan i november 2013. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

Lokalen som används under övningen är tillfällig eftersom den ordinarie håller på renoveras. Det är knappt om plats och de är många som ska samsas om utrymmet. Borden står tätt grupperade i den bortre delen av lokalen. Skärmarna är höga och det går inte att se över till det andra bordet.  

Det är upplagt för en tät landskamp som ska utspelas i luften ovanför Island. På blå sida leder svenska flygstridsledaren Cecilia Hessmo svenska och finska stridsflyg och mitt emot henne sitter den finske flygstridsledaren som leder motståndarna, den röda sidan, som består av fyra norska F-16.

En norsk Fighter Allocator sköter all extern kontakt med tornet och ATC, Air Traffic Control, för klareringar och en norsk Master Controller övervakar hela passet så att det genomförs enligt gällande bestämmelser.

Det ligger en spänning i luften. Strax innan flygplanen startar gör sig Cecilia Hessmo beredd för att agera flygstridsledare, eller Fighter controller, FC. Både skor och jacka åker av, en klunk av vattnet för att strupen inte ska bli torr.

Hon nynnar lite och småpratar medans hon gör sina förberedelser. Till sin hjälp att se vad som är vad av prickarna på skärmen har hon denna gång en norsk Weapons IDO, Identification Officer, som identifierar motståndaren enligt gällande ROE, Rules Of Engagement, samt ser till att rätta identiteter sänds ut på den gemensamma krypterade datalänken, Länk 16.

– Jag har ingen bra radio, det är något som stör. Ett högt brus, säger Cecilia Hessmo.

Hon byter headset. Adrenalinet höjs när hon på engelska, vilket är Natostandard, svarar på anropen från de piloter som hon ska leda detta pass.

– Red side ready to play. Fights on!

Övningen är igång. Nu sänder hon konstant information via tal till piloterna för att beskriva hur den röda sidan flyger. Allt anges i grader, avstånd, höjd och identitet från en given punkt. Små prickar på en skärm förflyttar sig hela tiden. Hon är piloternas ögon och förmedlar vad hon ser. Talet är mycket snabbt och det påminner hur sportkommentatorerna förmedlar en snabb hockeymatch.  I övningen simuleras robotskotten, för att få det mer verkligt så är det förutbestämt vilka som ska vara träff och vilka som är bom.

– Jag måste få ut informationen snabbt till dem eftersom de ibland svänger från fienden så kan de inte se dem, säger hon.

Cecilia Hessmo använder korta ord för att få ut så mycket information på så kort tid som möjligt. Samtidigt ska informationen vara fullständig. En klunk vatten. Första vågen är över, den röda sidan är utslagna. Passet är inte slut utan nya flygplan dyker upp som små prickar på skärmen, hon anger från vilket håll de kommer och att de är oidentifierade. Då kan blå sidan inte göra något förrän de vet om de är fientliga eller inte. Väntläge.

– Hostile! Ropar hon och luftförsvaret kan återupptas.

Ett flygpass utan lufttankning pågår drygt en timme. Under den tiden är flygplanen i luften hela tiden och för att en ny ”match” ska kunna påbörjas så separeras blå och röd sida långt ifrån varandra i den övningssektor som tilldelas.

För att den blåa sidan ska få ut maximalt ur ett flygpass är det den röda sidans uppgift att se till att de moment som ska övas kan genomföras. Lite som att ge upp – fast med motstånd.

När passet är över är hennes vattenflaska tom och kinderna är röda. Hon har pratat i en timme och tempot har varit högt.

– Vi vann, säger hon och ler.