Ubåtsräddning ur medicinsk synvinkel

Under söndagskvällen den 10 november anlände ett tiotal personer från olika delar av riket till HMS Belos för att vara delaktiga i MEDEX som var ett moment inom SWENEX 13-2. Efter artighetsfraser, säkerhetsgenomgång och nattmacka går de till vila i respektive hytt. Under förmiddagen den 11 november anlände resten av den personal som, tillsammans med HMS Belos personal, ska vara med på övningen under veckan.

Trångt i URF:en. Foto: Björn Båth/Försvarsmakten
Trångt i URF:en under transport. Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
Glada miner i tryckkammaren, trots det trånga utrymmet Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
Ubåtsräddningfarkosten förbereds för övning Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten

Förmiddagen bestod också av genomgångar, utbildningar och lastning av Ubåtsräddningsfarkosten. Efter lunch genomfördes ”Divisioner med alle man”, vilket innebär att vi, besättning och gäster, ställde upp och lämnades av till fartygschefen Jan Rahmström. Efter genomgång av vad som komma skall under veckan gjorde vi alla våra respektive förberedelser för gång och kastade loss en timme senare. Omgående genomfördes en skyddstjänstövning i form förberedelse för fartygets övergivande – ett viktigt moment som alla måste ha klart för sig om olyckan skulle vara framme. HMS Belos stävade sedan sydvart för att denna övning ska genomföras ”fritt till sjöss” för att få den ”verkliga” känslan. De olika avdelningarna använde gångtiden vi hade till den spelade haveristen till att förbereda sina respektive ansvarsområden och göra sig beredda. Kammarpersonalen, sjukvårdspersonalen, bryggpersonalen, kökspersonalen, däckspersonalen, maskinpersonalen, URF-personalen – alla jobbade för att kunna möta kommande uppgift – att få hem våra ubåtskamrater till ytan igen och få dem att tillfriskna.

Övningen byggde på ett scenario där den havererade ubåten legat på botten ett antal timmar med ett förhöjt lufttryck och med en vatteninträngning och brand i en del av skeppet. I och med det förhöjda lufttrycket har ubåtspersonalen, likt en dykare som har varit nere under vattnet, en förhöjd halt av kvävgas löst i blodet och gasen måste vädras ut under mycket ordnade former för att undvika dykarsjuka (kvävgasbubblor som frigörs och sätter igen blodbanorna). Flera i ubåtspersonalen var också påverkade av de gaser som bildats vid branden ombord.

Under eftermiddagen den 12 november anlände ubåtsbesättningen från den spelade havererade ubåten till HMS Belos. Efter säkerhetsgenomgångar och skademarkeringar ”försvann” de in i URF:en och stängde luckan. Nu började ”spelet” - en fullmannad URF på Belos däck, förberedd för att kopplas ihop med Belos kammarsystem via URF-anslutningen. Efter koppling äntrade ubåtspersonalen ner från URF till Belos kammarsystem och mötte i sluss 3 vår sjukvårdspersonal bestående av läkare och sjuksköterskor. Efter triage fördelades ubåtspersonalen till kammarsystemets olika delar och de som var mest illa däran placerades i kammare 4 där sjukvårdsresurserna är optimerade för ändamålet. I kammare 3 väntade de som inte är i akut behov av sjukvård men som ändå behöver vara nära kammare 4 för behandling och i de övriga två kamrarna sätts de som ”bara” har problemet med att de levt med förhöjt tryck under en längre tid och enklare skador.

- Den medicinska ubåtsräddningsgruppen tog sig an vården av den räddade ubåtsbesättningen med entusiasm. Det goda samarbetet med HMS Belos besättning var mycket uppskattat, säger Marc Holmström, marinläkare vid FömedC.

Efter triage och akut omhändertagande kom alla in i sina respektive rutiner, vilket innebar att kammaroperatörerna fick hålla trycket i systemet, slussa in och ut personal, materiel, läkemedel och övrigt som behövdes, sköta hygienanläggningen, hålla kontrollen på miljön i systemet m.m. Sjukvårdpersonalen vårdade de som krävde vård och stöttades av sina kollegor på utsidan och kammarskötarna på insidan. En del av ubåtspersonalen hade dock bara att härda ut och vila tills vi tagit kammarsystemet till normalt lufttryck. Lagade mål mat, kaffe och kakor från byssan slussades in till de som var inne i kammarsystemet. Bryggan och maskin tillsåg att vi kunde förflytta oss säkert från haveriplatsen till örlogshamnen i Karlskrona. 

Trycksänkningen tar, beroende på djupet och tiden besättningen varit under tryck, förhållandevis lång tid. Denna övning var kammarsystemet under förhöjt lufttryck med personal i under ca 26 h och vi öppnade luckorna och lät de undsatta komma ut och andas ”frisk luft” på kvällen onsdagen den 13 november. Alla mådde, efter omständigheterna, bra – ”Allt väl!” - och direkt efter ”debriefing” med övningsledaren tog de flesta en välbehövlig dusch.

- Oerhört trevligt att få vara ombord igen och jobba med professionella och engagerade medarbetare, säger Sven Hedrén, chef för Flyg- och Marinmedicin vid FömedC.

Det är viktigt att öva! Detta för att hålla handhavande, teknik och samarbete på topp. Det var operatörer, medicinsk personal och ubåtsbesättning eniga om.

Efter återställning, erfarenhetsdiskussioner och vård är kammarsystemet, dess personal och HMS Belos återigen förberedda på att komma till undsättning för den ubåt som är i ”tvingande bottenläge”.