Nationellt försvar i fokus

Bakom en tall mitt i östgötska skogen står en pansarterrängbil 360 övertäckt med granris. Lite längre bort ser vi ännu ett fordon. Skogen är en bra täckmantel för de stridsfordon som gömmer sig där. Skottlossningen som hörs långt bort i fjärran och doften av gransris blandat med diesel, är tecken på att Joint Challenge 2013, en av Försvarsmaktens största övningar för i år, är i full gång.

Nationellt fokus i JC 13. Foto: Johan Sjödin/Försvarsmakten
Nationellt fokus i JC 13. Foto: Johan Sjödin/Försvarsmakten
Nationellt fokus i JC 13. Foto: Johan Sjödin/Försvarsmakten
Nationellt fokus i JC 13. Foto: Johan Sjödin/Försvarsmakten

Bataljonsstridsgruppen består av fem kompanier med 700 soldater, där huvuddelen tillhör P 7 i Skåne. I stridsgruppen ingår också andra funktioner, som exempelvis fältarbete, för att den ska kunna verka självständigt. För det behövs samträning, vilket är ett av JC 13:s huvudsyften. Under veckan har de transporterat sig från Revingehed och i dagarna har de kommit fram till Kvarn utanför Motala.

– Det känns spännande att vi får öva i ny terräng. Det är mer överraskningsmoment här. Vi vet inte riktigt vad som ska hända och det blir en övning för bataljonstaben, säger Jonas Nilsson chef bataljonsstridsgruppen.

Ett av syftena med den här nationella övningen är operativ marsch, det vill säga en marsch med långa avstånd. För en del förband handlar det om att förflytta sig 40 mil på ett dygn och direkt därefter anfallsstrid i skog.

– I och med att vi gör de här momenten kan vi lösa uppgifterna som en bataljonsstridsgrupp, säger Jonas Nilsson.

Flyttat fokus

Uppgifterna som Försvarsmakten haft de senaste åren har haft en mer internationell inriktning, men nu riktas också uppgifterna mer mot det nationella försvaret.

– Grunden för allt vi gör utgår i väpnad strid, att vi ska kunna lösa stridssituationer. Om vi övar för ett nationellt försvar och de stridssituationer som uppstår, kan vi med komplement, lösa uppgifter internationellt också, säger Jonas Nilsson.

Jonas Nilsson berättar att skillnaden från tidigare, när fokus låg på det internationella, är att övningarna nu är mer fokuserade på samordning av eld och rörelse, något som är grunden för väpnad strid.

– Ska du flytta dig så ska det finnas ett understöd i form av direkt eller indirekt eld, som exempelvis granatkastare eller ett skyttekompani. Då kan vi flytta på oss samtidigt som vi har eld mot fienden, säger Jonas Nilsson.

Nästa steg i övningen är strid i bebyggelse där alla förband är med och tränar.