Minröjning -ett lagarbete för mångkunniga

I ett gråmulet väder i Stockholms södra skärgård, ligger minröjningsfartyget HMS Koster. Under övningen Swenex 13:2 har minor fällts i en viktig farled och Kosters, och de andra minröjningsfartygens, uppgift är att hitta och oskadliggöra dem.

Ola Sahlin och Lars-Johan Svensson koordinerar minröjningsfartygens verksamhet. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Minröjningsfartyget HMS Koster
Minröjningsfartyget HMS Koster Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Sjöminor kan fällas på många olika sätt, ytfartyg, ubåtar och flygplan är några av de vanligaste. Under vattnet ligger de avancerade minorna och väntar på att rätt fartyg kör över dem. Då detonerar minan och sänker ofta fartyget med sin kraftiga sprängladdning. Det är därför enkelt att förstå betydelsen av sjöminröjning.

Långsamt och noggrant

HMS Koster ligger och söker i ett viktigt område med sin ROV-S, en relativt ny sorts undervattensfarkost som körs framför fartyget och söker. Det traditionella är annars att fartyget söker framför sig med sin skrovfasta sonar och bara använder undervattensfarkoster för att identifiera intressanta saker med videokamera. Men ROV-S kan tillföra mer än så.

- Det ställer stora krav på sjömanskapet att ha en stor undervattensfarkost långt framför oss, ansluten till fartyget med en kabel. Ibland har vi till och med två farkoster i vattnet samtidigt, en som söker och en som identifierar, då gäller det att inte trassla in dem i varandra, säger Jakob Bider, sonarbefäl ombord.

 Minröjning är arbete som kräver noggrannhet. Att hitta en mina bland stenar, klippformationer och annat på botten kräver utbildning och koncentration. Med hjälp av högfrekventa ljudvågor som sänds ut och kommer tillbaka, skapas en bild av bottnen framför fartyget. En bild som kan tolkas av den tränade. Skulle en mina hittas kan den, i ett skarpt läge, oskadliggöras med en sprängladdning som läggs intill minan och fjärrutlöses. Här finns dock bara övningsminor, som i och för sig är lika svåra att hitta.

Ett lagarbete , men inte alla ombord letar minor.

Besättningen arbetar i två skift, sex timmar arbete följt av sex timmar vila. Dygn efter dygn. Alla ombord är dock inte upptagna med själva minröjningen. I fartygets byssa lagar de båda kockarna mat till de 28 besättningsmedlemmarna och i maskincentralen sitter motormekaniker Thomas Söderlund och övervakar de tekniska systemen. Uppe på bryggan står navigationsofficer Mia Rismalm med ansvaret att manövrera fartyget så att sökningen blir så effektiv som möjligt. Typiskt för ett stridsfartyg är också att varje besättningsmedlem har flera roller ombord. Man kanske manövrerar fartyget ena stunden för att i nästa stund leda rökdykare i en brandövning, alla behövs ombord -på flera sätt.

Ombord på HMS Koster finns också tre officerare som leder hela minröjningsstyrkan och fördelar dem på bästa sätt.

Det börjar skymma i skärgården men minröjningen fortsätter, dygnet runt. Flera dygns jobb återstår innan övningen Swenex 13:2 är avslutat och besättningen på HMS Koster kan återgå till hemmabasen på Berga, för välförtjänt ledighet.