Folkrätt - grunden till allt vi gör

Som officer eller soldat har man ett yrke som är svårt att jämföra med något annat. Många gånger handlar det om att ha förmågan att fatta snabba beslut i svåra situationer, och att kunna göra det med stöd i lagar, regler och förordningar. Grunderna till det här yrket hittar man i folkrätten.

FHS stod för föreläsarna på kursen. Foto: Jan Mathiesen/Försvarsmakten
Markstridsskolan erbjuder tillsammans med FHS utbildning i folkrätt. Foto: Jan Mathiesen/Försvarsmakten

Folkrätten är i huvudsak staternas och statssamfundets rättsordning. Till skillnad från nationell rätt och den internationella privaträtten reglerar folkrätten förhållanden mellan stater och i vissa fall internationella organisationer, i såväl fred som under kris och krig. Det folkrättsliga regelverket är med andra ord en del av den internationella rättsordningen och täcker ett brett spektrum av rättsområden – från till exempel samarbete om handel och telekommunikation till reglering av väpnade konflikter. Folkrätten kan delas in i tre huvudsakliga delar; fredens folkrätt, konfliktpreventionens folkrätt och krigets folkrätt. Krigets folkrätt är den som träder i kraft vid väpnad konflikt och också den som är mest aktuell för Försvarsmaktens personal.

Påverkar alla delar av vardagen

Som officer får man under sin utbildning en grund i folkrätt, men som mycket annat är det här ett område där mycket händer och förändras och som kräver att man håller sig uppdaterad.

- Folkrätten ligger som en bottenplatta till allt vi gör i det här yrket och genom att erbjuda möjligheten att fördjupa sig kan man skapa förståelse och kunskap kring hur det påverkar alla delar av vår vardag, säger Jan Mathiesen, som är Försvarsmaktens företrädare för utbildning i Folkrätt, placerad vid Markstridsskolan.

Under hösten har Markstridsskolan startat upp en kurs i folkrätt som en del i arbetet med att ta ett samlat grepp om utbildningen inom området. Detta för att säkerställa att all personal får en likriktad utbildning baserat på vad som krävs av dem i deras yrkesroll och som kontinuerligt kan uppdateras.

- Folkrätten är ett stort område, men för oss inom Försvarsmakten och officersyrket handlar det ju i första hand om krigets lagar. Vi har märkt att kunskapen inom området spretar hos medarbetarna och att det finns ett behov av en kurs där vi kan ge en uppdatering i de grundläggande delarna, samt fördjupa oss lite mer än vad man gör under sin tidiga utbildning, säger Mathiesen.

Jan Mathiesen säger att folkrätt är ett område som är så grundläggande för alla aspekter av det militära yrket och genom att erbjuda en möjlighet att fördjupa sig i dessa frågor vill man bidra till att Försvarsmaktens personal kan känna sig trygga i att de har tillräcklig med kunskap för att kunna agera på rätt sätt.

- Ett exempel på något som man stiftat regler om är vilken typ av ammunition man får använda. Jag tror inte någon har missat att det är förbjudet att använda så kallade dum-dum kulor. Andra exempel är bland annat hur man skyddar sjukvårdspersonal, hur hantering av krigsfångar skall ske såväl som hur man hanterar sjuka, sårade och skadade. Regler som Sverige förbundit sig att följa och som vi därför måste utbilda i. Men dessa exempel utgör bara en liten del av det som chefer på alla nivåer måste behärska och kunna använda. För i dagens samhälle duger det inte att säga att ”jag lydde bara order”. Det kommer du att bli straffad för, säger Jan Mathiesen.

Återkommande kurs

Kursen som genomfördes på Markstridsskolan under tidig höst var den första i sitt slag och konceptet kommer att fortsätta under kommande år för att möta kravet på att Försvarsmakten utbildar sin personal i både fred och i krig inom de här frågorna.

Kursen har tagits fram i samverkan med FHS, vilka också stod för föreläsare under kursen. Den här gången leddes den av dr Jann Kleffner och docent Ola Engdahl.