”Skruvandet är grejen”

Flygplanet klargjort för flygning. Flygtekniker Mattias Strand överlämnar loggboken för flygplanet till piloten som "kvitterar" ut planet.

Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

Som flygtekniker spelar det ingen roll vart du är. Det är samma uppgifter och samma ansvar. Under övningen Frisian Flag i Nederländerna finns drygt 30 flygtekniker på plats för att se till att Gripenplanen kommer upp i luften. Låter mycket, men alla har olika uppgifter.– Har du ett stort intresse för flygplan och gillar att skruva, för det är grejen med att vara tekniker, då är flygtekniker ett yrke för dig, säger Mattias Strand.

Med ambitioner att bli civil flygtekniker började Mattias Strand flygmekanikerutbildningen vid Nordiskt flygteknikcentrum i Luleå. Efter ett påbyggnadsår var det dags för värnplikt som klargöringsmekaniker vid F 21.

– Jag trivdes så bra att jag sökte vidare till officer och militär flygtekniker, säger han.

Enligt honom är utmaningen med arbetet att – allt är en utmaning. Det är variationen i arbetet, från skruvandet till klargöring av flygplan, och att som flygtekniker aldrig kunna säga att de kan allt.

Stämningen i arbetslaget är gemytlig och någon prestige mellan arbetskamraterna finns inte.

– Är man osäker på hur något arbete ska utföras så frågar man, alla hjälper till. De äldre som har mer erfarenheter kan ge tips och trix, berättar han.

Publikationer är rättesnöret

Det gäller att vara noggrann och följa de publikationer som säger exakt hur ett arbete ska utföras, till och med vilket verktyg som ska användas.

– Vi ska inte kunna göra saker från huvudet, vi måste följa de publikationer som finns.

Publikationerna som flygteknikerna följer är på engelska, eller saabich, som Mattias Strand berättar att de kallar språket. Det eftersom det är specifik flygteknisk militärengelska och gäller för Jas 39 Gripen.

– Vi har ett väldigt stort ansvar. Det är ju några tusenlappar och en flygförare som man ansvarar för. Vi släpper inget som riskerar flygsäkerheten. Det är ett beslut som vi och förarna tillsammans tar, säger han.

Innan de får eget ansvar för genomfört arbete på flygplanet så ligger flera år bakom i skolbänken. När de kommer till flottiljen så genomförs så kallad on job training, OJT, under två år – innan de är certifierade flygtekniker. Att arbeta med Jas 39 Gripen är enkelt tycker han och under övningen har andra nationer visat intresse för de svenska flygplanen.

Drömflygplanet?

– Det skulle vara 39E då, säger han och skrattar.

Utbildar räddningstjänsten

Eftersom egen räddningspersonal inte finns på plats så utbildas basens räddningstjänst av flygteknikerna, även det har Mattias Strand och hans kollegor gjort.

– Om en brand skulle uppstå i flygplanet måste de kunna få ut piloten. Vi visar hur huven ska öppnas och hur de stänger av motorn. Även vart de ska rikta släckmedel för att få bästa effekt, säger han.

Att få delta på internationella flygövningar som Frisian Flag ser han som en möjlighet att få se andra platser. Under övningen har stridspiloter haft genomgång om vad de övar och vad scenariot för övningen är.

– Vad de övar påverkar inte oss egentligen. Vi gör samma saker som hemma. Det är bara kul att få veta och känna till det, avslutar han.

Under uppstartsfasen kommunicerar flygtekniker och piloten med varandra.

Under uppstartsfasen kommunicerar flygtekniker och piloten med varandra.

Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

Alla hjälper till. Målutpekningskapsel hängs under flygplanet.

Alla hjälper till. Målutpekningskapsel hängs under flygplanet.

Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

Daniel Winell utbildar Leeuwarden Air Base räddningstjänst.

Daniel Winell utbildar Leeuwarden Air Base räddningstjänst.

Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll