Många i besättningen reagerade på i vilket tonläge som utropet skedde. Vad hade hänt? Det visade sig att på en av huvudmotorerna hade ventilmekanismen havererat.
– Det var en mängd larm på maskinövervakningen för huvudmotor två. Jag skickade ut en person i maskinrummet som rapporterade att motorn lät lite konstigt, säger LM Andersson, andremaskinist ombord som hade vakten när haveriet inträffade.
Bra samverkan mellan funktioner ombord
I det här fallet krävdes inte något nödstopp av motorn utan det blev en kontrollerad avstängning av huvudmotorn. När ett haveri av det här slaget inträffar sker en samverkan mellan maskinpersonalen, vaktchef i stridsledningscentralen och manöverofficeren på bryggan. Allt för att det ska bli så liten påverkan som möjligt på annan verksamhet som genomförs ombord och det fartyget gör i insatsen.
– Jag var nere och tränade när jag hörde att det ropades efter mig. Jag tog mig till maskincentralen och fick en rapport om vad som hänt. Det känns tryggt att ha professionell personal i mitt team som gör ett bra jobb, säger Thomas Backhage maskintjänstchef på Carlskrona.
Varmt i maskinrummet
Det är stora krafter som är inblandade när motorerna är igång. Delar som normalt är hårda hade böjts eller gått av. Det syntes på de delar som plockades ut ur den havererade cylindern. Reparationen har pågått i nästan ett dygn och alla deltar i arbetet. Värmebelastningen på respektive individ blir mindre om det är fler som deltar i arbetet. Det kan bli upp till 50 grader i maskinrummet när motorerna är igång.
– Det blir samtidigt en lärande process för maskinpersonalen att vara med och reparera. Alla bidrar med sin kompetens, avslutar LM.
Efter ett dygn är motorn reparerad och som tur var fanns det reservdelar ombord till den 33 år gamla Nohab Polar-dieselmotorn som gått nästan 38 000 timmar.