Under utbildningen har soldaterna fått lära sig att hantera vapen på ett säkert sätt, att klä sig rätt, att lösa problem i grupp och mycket annat.
– Omställningen var det jobbigaste. Tempot här är mycket högre än i det civila och man har inte direkt något privatliv. Samtidigt har vi kommit mycket närmre varandra än vad man gör i det civila. Vi har gjort många roliga grejor tillsammans och kamratskapen är jättebra, säger Arvid Winberg.
Kamraterna Oliver Rodin och Olof Himmelmann håller med om att den första tiden var den jobbigaste.
– Ja, man var ju väldigt grön då och kunde ingenting. Sen lärde man sig att det inte hjälper att gnälla. Det är bara att köra på och göra sitt bästa. Nu har jag fått ett militärt självförtroende och jag lär mig nya saker snabbt. Allt blir lättare ju längre tiden går, säger Oliver Rodin.
– Man vågar öppna sig för sina kamrater på ett annat sätt nu. Och man har lärt sig vem som måste ha frukost eller snus för att inte bli passiv eller på dåligt humör, säger Olof Himmelmann.
Slutprovet återstår
Nu återstår endast två veckor av den tolv veckor långa grundläggande militära utbildningen (GMU:n). Den näst sista veckan kallas ”Aldrig ge upp” och det är den mest påfrestande veckan under utbildningen. Här sätts soldaternas kunskaper på prov, och de får lära sig att lösa uppgifter under krävande förhållanden. Hela veckan tillbringas utomhus, och ett dygn tillbringar var och en av soldaterna ensamma, helt utan kamrater.
– Det kommer att bli jobbigt. Tio gånger svårare än nu. Nu får vi se vad vi har lyckats lära oss, säger Olof Himmelmann.
Fortsatt engagemang
Trots att det svåraste återstår har både Arvid, Oliver och Olof valt att söka sig vidare i det militära. Arvid har sökt tjänst i Livgardets 7. Bataljon och Oliver och Olof har sökt sig till livkompaniet.
– Jag gillar mixen av att få jobba på slottet, att träna strid i bebyggelse och att få vara i fält. På livkompaniet får man dessutom erfarenhet av att arbeta skarpt som skyddsvakt, säger Olof Himmelmann.