På en höjd avtecknar sig silhuetterna från luftvärnets sensor (radarstation) Underrättelseenhet 23 och artillerilokalseringsradar Arthur (Artillery Hunting Radar) bredvid varandra. En larmsignal bryter plötsligt tystnaden, och efter närmare 20 sekunder syns rök från granatnedslag långt bort på heden. Båda sensorerna har upptäckt granaten medan den fortfarande var i luften och skickat data till den gemensamma ledningsplatsen, som då kunde skicka ut varningslarmet.
– Vår roll är att kunna skydda den egna styrkan, och vid en insats kommer vi troligen att befinna oss inne på en camp, säger Max Larson, chef för luftvärnets enhet. Vi ska med våra sensorer kunna upptäcka raketer och granater i luften, varna och larma vår egen personal så de kan ta skydd. Genom att övervaka luftrummet så lämnar vi också beslutsunderlag till högre chef om vad som finns i luftrummet, det kan handla både om motståndare och egna flygfarkoster.
Framför en rad skärmar i tältet som utgör ledningsplats sitter en rad soldater och officerare och följer data som sänds in från de grupperade sensorerna. Fyra geometriska figurer visar de områden som högre chef i övningen prioriterat att få luftlägesinformation om. Plötsligt syns en granat på skärmen, och aktiviteten höjs.
– 25 sekunder till nedslag!
En varningssignal ljuder, och allas ögon följer granaten på skärmen ända till nedslag, under nedräkning ända ner till noll.
Strax intill sitter Johan Kocman som är lägesinfobefäl och sammanställer en luftövervakningsrapport om kränkningar av luftrummet som inträffat tidigare på dagen.
– Det var ett oidentifierat plan som lyfte och rörde sig över våra styrkor, inom flygförbudszonen, på ett sätt som verkade klart suspekt. Nu för vi in realdata om kränkningen i ett underlag till högre chef, som gör sin bedömning av läget utifrån all information som kommer in från olika enheter.
Luftvärnsenheten består av totalt 20 personer, två UndE-grupper och en stabsgrupp, och artilleriradargruppen med åtta personer avdelar också ett samverkansbefäl till ledningsplatsen.
– Detta är första gången någonsin som artilleri och luftvärn har en gemensam ledningsplats, konstaterar Niklas Nyström, stf kompanichef från sensorkompaniet vid Artilleriregementet. Nu kan vi korsköra vår information om de fientliga avskjutningarna.
Under övningen som äger rum på Mästocka skjutfält under en vecka ska också enheterna evalueras (utvärderas) enligt NATO-standard. Det gäller både själva förmågan till luftrumsövervakning och varning, och förmågan att vara interoperabla enligt NATO-standard – vilket är ett måste för att kunna samverka med de övriga förbanden inom stridsgruppen. Förmågorna kommer sedan att övas under en gemensam slutövning i England i maj med hela stridsgruppen.