Norrbottens regemente är traditionsbevarare för Norrlands- och Svea ingenjörkårer, Ing 3 och Ing 1, samt Norrlands ingenjörbataljon. Den 24 oktober är Ing 3 högtidsdag till minne av färjeolyckan i sjön Armasjärvi 1940. Då hedras minnet av omkomna med kransnedläggning vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
En av de svåraste olyckorna
Klockan 10.30 genomfördes en enkel ceremoni vid minnesstenen i byn Armasjärvi under ledning av regementschefen Olof Granander. Ett trettiotal personer fanns på plats för att hedra minnet av dem som omkom i olyckan som är en av de svåraste som drabbat det svenska försvaret i fredstid. 44 militärer och 2 civila färjkarlar omkom när den färja som skulle föra två ingenjörplutoner över sjön kantrade. Under ceremonin deltog representanter ur regementsledningarna för såväl I 19 som A 9, ett femtotal medlemmar ur Ing 3 kamratförening, närboende samt anhöriga till de två förolyckade färjkarlarna.
– Idag ska vi minnas de som fick betala det högsta pris man kan betala, med sitt liv. Det för också tankarna till dem som idag tjänstgör i insatser runt om i världen och ständigt lever med den faran, sa överste Olof Granander bland annat i sitt tal.
Senare under dagen hedrades minnet av de soldater från Ing 1 och I 4 som omkom i samband med en minröjningsolycka i byn Palovaara utanför Haparanda 1944.
Minolycka
Det var den 3 juli 1944 som 14 soldater omkom när ett minupplag under röjning av ett minfält detonerade. Minfältet var ”i dåligt skick” och beslut hade fattats om att ta upp minorna och efter kontroll av funktion med mera lägga ut dem på nytt.
Det var omkring 15.30 som detonationen inträffade och paniken var total. Överlevande försökte hjälpa skadade och få en uppfattning om olyckans omfattning. 14 man ur Ing 1 och I 4 hade omkommit och 11 skadades. Krevadgropens storlek, sex gånger fyra meter, tydde på att 6-7 minor utlösts vid detonationen. 40 år efter minolyckan i Palovaara reste Haparanda hembygdsförening en minnessten vid gamla E 4 väster om Haparanda.
Ing 3 Kamratförening svarade under onsdagen traditionsenligt även för kransnedläggning vid gravvårdarna på Lundagårdskyrkogården i Boden samt vid minnesstenen för färjeolyckan i Luleälven 1915.
Kunde inte simma
Färjeolyckan i Luleå älv skedde den 6 september 1915 då soldater ur dåvarande Ing 4 var inne för repetitionsövning På eftermiddagen övade en styrka om 12 man ur andra ingenjörkompaniet färjning över Luleå älv i ett färjläge vid Bodåns utlopp bara 500 meter från kasernområdet. Älven var strid och under en av färjturerna brast den ena av de två löplinorna. Färjan kantrade och samtliga ombord hamnade i vattnet. Med undantag av en officer som
simmande tog sig i land, och två värnpliktiga som klamrade sig fast vid färjan, omkom de övriga nio ombordvarande. Den främsta orsaken till det stora antalet dödsoffer var att de värnpliktiga inte kunde simma.
På minnestenen i Armasjärvi kan vi läsa något som vid denna dag varje år gör oss påminda om allvaret i Försvarsmaktens verksamhet:
”Till minnet av de 46 svenska män vilka i kvällens mörker den 24 oktober 1940 på Armasjärvi gåvo sina liv i fosterlandets tjänst. Du som går här förbi, böj ditt huvud i vördnad”