Vi backar någon dag, det är tisdagsmorgon vecka 22 och i en av lektionssalarna sitter 18 stycken förväntansfulla elever. Under sju dagar har de haft teori och praktik och har behandlat allt från hur man överlever en isolerad situation till hur man framrycker dolt i ett fientligt område för att slutligen kunna bli upphämtad av en undsättningsstyrka och komma åter till egna förband.
Eleverna ska nu, under de återstående dygnen, bevisa för instruktörerna och för sig själva att de klarar av att tillämpa vad de lärt sig och detta under mer realistiska former. Under den tillämpade delen av utbildningen måste de lita helt på sina kunskaper och färdigheter för att kunna ta sig hem till sina egna igen.
Det eleverna inte vet nu, i den varma och trygga lektionssalen, är att om några få timmar kommer svetten att lacka från deras pannor då de flyr över stock och sten i den kuperade Karlsborgsterrängen, jagade av en fiende som har hjälp av både hundar och fordon.
1:e sergeant Pontus Gunnarsson berättar med ett leende:
– Efter att varit jagad i fem till åtta kilometer genom myrmark, tunnlar och vattendrag så är man glad att känna vinden från helikoptern.
Hans stridsparskamrat, vice korpral Kristoffer Holm, instämmer och fyller i:
– Ja, att ligga under en gran och ha den jagande hunden bara tio meter ifrån sig, men ändå undgå upptäckt, det ger puls.
Båda är hemmahörande på Kustjägarkompaniet vid Amfibieregementet i Stockholm.
Det är en stor blandning på elevernas yrkeskunskaper.
– Under den här kursen har vi bland annat kustjägare, piloter, läkare och sjuksystrar, säger kurschefen Markus Sjöberg.
Det alla har gemensamt är att de har arbetsuppgifter i Försvarsmakten där de jobbar i små grupper långt in över ett insatsområde. Det gör att om de skulle bli isolerade av någon anledning så kan de vara långt från sina egna förband och måste klara sig själva tills hjälp kan komma.